Snabblänk December månads bild
Snabblänk December månads bild
2020-11-29
2020-11-29
Januari 2015
Vi börjar det nya året med en liten bild hämtad från ett av de mest anonyma torpen i Gustava. Torpet hette Kyttberg. De personer som bodde där redovisades aldrig under det torpnamnet utan hittas i husförhörslängder och församlingsböcker under Sundsjön. Torpet låg ungefär 600 meter nordost om Bekerheden vid Sundsjön. Idag når man lämningarna efter torpet genom att åka 300 meter in på vägen mot Malmbackarna norr om Bekerheden. Från den skarpa vägkröken där går man ytterligare 300 meter rakt österut upp mot Malmbackhöjden.
Torpet togs upp i mitten 1870-talet av Per Olsson som härstammade från Upplundshöjden. Här födde han och hustrun Stina Kajsa Henriksdotter upp 7 barn. Per dog 1918 och Stina Kajsa dog 1928. Kvar blev den svårt sjuka och sängliggande yngsta dottern Selma. För att sköta henne kom näst yngsta dottern Elin hem från Filipstad, där hon drev en matservering. Efter Selmas död 1940 flyttade Erik Jonsson från Malmbackarna hit och blev sambo med Elin. Erik och Elin dog i början av 1950-talet, varefter huset revs. Mannen på bilden är Eric Jonsson på trappan till huset.
Februari 2015
Årets andra bild är som årstiden kräver en riktigt vintrig sådan och föreställer skolan i Nain.
Den första fasta skolbyggnaden för Nain byggdes norr om torpet Norra Nainsfallet och var enligt uppgift klar 1887. Skolan betjänade hela det område som låg norr om Gustavsfors. I västra delen av skolbyggnaden fanns det även en lärarbostad på ett rum och kök samt en liten tambur. Den förste faste läraren för Nain hette Nils Nilsson. Han kom enligt husförhörslängderna flyttande från Sundsjön i oktober 1886. Med allra största sannolikhet bodde Nilsson i skolan på Nainsfallet under hela sin lärartid där trots att han i de två sista husförhörslängderna för Gustava finns redovisad under både Uvanå och Nain.
Efter segdragna strider i kyrkorådet fattades beslut om att Nains skolområde skulle delas och att det skulle byggas nya skolor i Uvanå och i Nain. Skolan vid Norra Nainsfallet revs och timmerväggarna kördes på vinterföret till Nain vintern 1924. Senhösten samma år stod skolan klar. Under tiden som skolan byggdes gick barnen i Nain in skola i en tillfällig skollokal som hade inrättats på vinden på på torpet Berg. Den förste lärarinnan i Nain var Serena Nilsson från Vilhelmina som flyttande till Nain i november 1923. Serena Nilsson blev skolan trogen fram till 1936 då hon efterträddes av Anna Viola Hedqvist från Forsa och slutligen Elin Maria Vilhelmina Sahlin från Östra Bjursjön innan skolan lades ner 1940.
Skolhuset är idag privatägt och fungerar som fritidshus. Själva skolsalen i huset undervåning är dock bevarad i ursprungligt skick.
Mars 2015
Så här års för omkring 50 år sedan tornade höga vältor av barkat virke upp sig runt vattendragen i Gustava. Virket skulle sen under sommaren flottas ned till industrierna vid Vänern. På den tiden barkades allt virke manuellt med barkspade på avverkningsplatsen. På 1960-talet gjorde maskinerna sitt intåg i skogsbruket. Först motorsågarna, sedan traktorer, barkmaskiner, skördare av enklare slag och så vidare.
Denna bild är hämtad från ett virkesupplag vid den så kallade Galtryggen mellan Tallbo vid Gustavsfors och Nybron. På bilden ses en dåtida barkmaskin i full aktion. Allt virke är maskinbarkat.
April 2015
En gång i tiden fanns det tre poststationer i Gustava ,nämligen Geijersholm, Geijersfors och Gumhöjden. I Gumhöjden var posten inhyrd i Konsumbutiken. På bilden ses affärsföreståndaren tillika poststationsföreståndaren Algot Sjöström. Bilden är tagen vid postdisken. Postkunden heter Erkki Tahvalainen, som hämtar dagens tidning och ett postpaket.
På posten i Gumhöjden hämtade ett 40-tal av de närmaste belägna hushållen sin dagliga post på den tiden.
Dessutom utgick en brevbärarlinje från Gumhöjden till knappt ett 100-tal hushåll. Lantbrevbärare var Karl Johan Jansson från Mossfallet. Samtliga poststationer i Gustava lades ner den 30 oktober 1971.
Maj 2015
Månadens bild har vi hämtat från Blomsterberg där vår årliga vårvandring kommer att ske. Torpet på bilden kallas Tält och ligger näst längst norrut i byn. Torpet togs upp av Anders Pettersson från Rämmen med början 1860. Han gifte sig med Katarina Kristoffersdotter från det norra torpet Alfred Janssas.
Närmaste grannen i söder var Katarinas bror Gustaf Kristoffersson på Göss-Karls. Han hade i ungdomen exercerat beväring på Trossnäs utanför Karlstad. Där hade han varit förlagd i tält. När han kom och besökte Anders Pettersson och hans pågående nybygge utbrast han: Jasså, du bygger dig ett tält. Nybygget har därför för all framtid fått bära namnet Tält.
Anders och Katarina fick åtta barn, varav två dog unga. Anders dog då han endast var 44 år. Efter ett antal år gifte Katarina om sig med Per Berg från Kosamäck. Efter Katarinas död 1922 flyttade Per till Falla och Katarinas dotterson Samuel Johansson övertog brukningen på Tält. De sista brukarna var Jan Tösine och Meta Benström som flyttade omkring 1961.
Juni 2015
Föreningens senaste medlem har meddelat att hon härstammar från Mortorp utan närmare precisering. Vi vill nu visa en bild från torpet Tallbo strax väster om Mortorp där hennes förfäder en gång bodde. Mannen till vänster är den siste torparen på Tallbo, Karl Persson född 1897. Mannen till höger är hans far skomakaren Per Karlsson född 1856.
Kvinnorna är Pers hustru Anna Maria Olsdotter och Pers mor, Stina Henriksdotter.
Augusti 2015
Augusti har sedan urminnes tider kallats för skördemånaden. Längre tillbaka var tröskning av olika sorters hemodlade sädesslag ett tungt och tålmodigt arbete med slaga som drog ut på tiden. Slagan ersattes så småningom av maskinellt drivna tröskverk. Bilden är hämtad från torpet Busken i Nain hösten 1948. Tröskningen var avslutad och mer eller mindre deltagande hjälpredor har samlats. Från vänster ser vi Viviann Svensson, Elin Hedman, Bengt Hedman, Elsa Svensson, Mattias Hedman, Birgit Svensson, Johan Eriksson och Sara Möllberg samtliga från Nain utom Mattias som var hemma på tillfälligt besök från det stora landet i väster. Mannen längst till höger är den okände ägaren av tröskverket.
September 2015
Den 15 maj 1947 bildades Gustav Adolfs Hembygdsförening. Bildandet skedde p g a en villkorad gåva från Alma Olbers från Deglund. Hon var gift med den store dragspelskungen Carl Jularbo. I mitten av 1940-talet blev hon svårt sjuk och vistades på sjukhus. Under sjukhusvistelsen fick hon reda på att Carl var otrogen. Alma blev naturligtvis ordentligt kränkt av detta. När hon kände att livets slut nalkades fattade hon ett beslut om att de gamla släktklenoder som hon fört med sig till boet i samband med giftermålet inte skulle tillfalla Carl. I ett särskilt upprättat dokument skrevs det in att Almas tillhörigheter efter hennes död skulle tillfalla Gustav Adolfs kommun på villkor att det bildades en hembygdsförening för deras förvaltning. Alma dog den 11 februari 1945.
När Gustavs Adolfs kommun fick kännedom om dokumentets innehåll påbörjades arbetet med att få till stånd ett bildande av en hembygdsförening. Månadens bild är tagen av den nybildade föreningens förste ordförande Karl I Svensson. Bilden är tagen utanför Gustavsfors Folkets Hus. På bilden ser vi från vänster tre av de personer som aktivt bidrog till bildandet av föreningen: Fritjof Berg, Olaus Olsson och Per Emanuel Bergkvist.
Oktober 2015
Torsdagen den 23 september 1948 försvann Anna Svärd från Sundheten strax öster om Uvanå under en promenad i skogarna runt hemmet. Då hon inte kom hem på eftermiddagen samma dag påbörjade maken Otto Svärd med några grannar att leta efter Anna. Hon var vid försvinnandet 76 år men van vid att vistas i skog och mark. Hon var dotter till Olle Larsson, Kabbo-Olle kallad, som byggde en jordkoja vid Aamäkk alldeles i rågången mellan Laggåsskogen och Uddeholms marker. Anna föddes i denna jordkoja den 18 mars 1872.
Redan under natten mot fredagen och under den kommande dagen organiserades ett större uppbåd för skallgång efter den försvunna Anna. Eftersökningarna gav inget resultat och inte under hela den kommande veckan trots att stora delar av terrängen mellan sjön Nain och området upp mot Tyngsjö genomsöktes minutiöst. Man började till och med dragga i alla småtjärnar i området, även i Björktjärn ungefär 6 km nordöst om Sundheden.
Anna hittades av en ren slump på kvällen tisdagen den 5 oktober strax öster om Björktjärn. Hon hade fastnat med ena foten mellan två stenar och fallit framstupa. Omtumlad och utmattad hade hon frusit ihjäl.
Bilden är tagen under en kafferast vid Bäckviken söder om Sundheden söndagen den 3 oktober. På bilden känns bl a Tore Axelsson från Gustavsfors och Karl Jansson på Bränna igen.
November 2015
År 1922 bildades Gustavsfors Folketshusförening. Föreningen byggde då sitt första lilla Folkets Hus, som fortfarande står kvar längst norr ut på Folketshustomten. Åtta år senare byggdes en öppen dansbana och de kommande åren drevs en omfattande verksamhet med stora festigheter med dans. All servering skedde från det gamla Folkets Hus. Detta dömdes dock 1937 ut av hälsvårdsnämnden som kök och serveringslokal. Lösningen på problemet blev att man byggde en kombinerad serverings- och biolokal i anslutning till dansbanan i slutet av 1930-talet. Gamla Folkets Hus togs då under en tid i anspråk som möteslokal för den under en tid livaktiga SSU-föreningen som fanns på orten.
Månadens bild är hämtad från någon sammankomst i SDUK-lokalen någon gång under senare hälften av 1940-talet. På bilden ser vi från vänster, Arne Nilsson från Älven, bröderna Håkan och Åke Sätterlund samt gitarristen Sten Bergkvist samtliga från Gustavsfors.
December 2015
Eftersom FNs två veckor långa klimatkonferens i Paris pågår denna månad är det väl lämpligt att påminna om hur känslig vår vardagsmiljö egentligen är. Bilden är tagen den 10 augusti 1951 och utgör ju därför inget färskt inslag i klimatdebatten. Veckan innan bilden togs var oerhört regnrik. Den annars så lugnt porlande Vallälven i norra Gustava fick då så stora tillskott av vatten att den bröt en ny fåra väster om raksträckan norr om torpet Valla. Så stora delar av vägen spolades bort att vägen inte var farbar under flera dagar. Från tiden då jag som sjuåring började skolan i slutet av augusti detta år har jag ett bestående minne av de då pågående vägarbetena för att skolskjutsen till Gustavsfors skulle kunna klaras av (redaktörens lilla anmärkning).