Välkommen till sidan där det samlas Månadens bild.
 
Varje månad kommer en ny bild, vill du förflytta dig snabbt så klickar på år nedan.
Vill du snabbt tillbaka hit klickar du på "Månadens bild" i menyn ovan.
 
       
Månadens bild 2017 Månadens bild 2016 Månadens bild 2015 Månadens bild 2014
Månadens bild 2013 Månadens bild 2012 Månadens bild 2011 Månadens bild 2010
Månadens bild 2009 Månadens bild 2008 Månadens bild 2007 Månadens bild 2006
 
 
 
December 2017

Någon gång i slutet av 1940-talet brann bostadshuset på det så kallade Vikströms- stället i Ivarsberg. Troligen hände detta något av åren 1946 eller 1947. Min familj bodde då denna brand inträffade på torpet Busken längst norr i byn Nain. Branden i Ivarsberg syntes mycket tydligt på andra sidan sjön Nain.

 

Min far ägde sen ett antal år tillbaka en egen kamera och förevigade branden genom att ta två kort. Det ena kortet där branden verkar vara helt utvecklad har utsetts till årets sista bidrag till månadens bild.

 

De som bodde på Wikströmsstället i Ivarsberg vid denna tidpunkt var Artur Hollsten med hustrun Gerda och dottern Anita. Artur var barnbarn till den Anders Hollsten, som var född i Lilla Laggåsen 1824. Denne kom flyttande från Långlidberg i Gustava till Nainskvarn innanför Dalgränsen 1878. Den hemlösa familjen flyttade sen till Gökberg.

 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
November 2017

Emanuel Ljunglöf föddes den 22 december 1877 i en liten stuga strax norr om nuvarande stugan vid Sveparåsen. Modern hette Karin Andersdotter och bodde i den lilla stugan tillsammans med sin far, styvmor och Emanuels fyra syskon. Emanuels far var hjälpskogvaktare på Laggåsskogen och hette Nils Petter Grönkvist. Han bodde dock aldrig tillsammans med Karin och drog synbarligen mycket liten försorg om Karin och deras gemensamma barn

Familjen splittrades redan tidigt under Emanuels uppväxt. Modern Karin och barnen Emanuel och Mari flyttade till Laggåsens fattighus Fridhem. Redan som sextonåring flyttade Emanuel till Grythyttan som lärling till en annan Laggåsenbo, Lars Andersson, som etablerat sig som skomakare där.

 

Under sin tid i Grythyttan gav han ut en diktsamling som hette Skymningstankar på eget förlag. År 1903 flyttade han till Hagfors och vaktmästare på det nybyggda IOGT-huset. Tre år senare gav han ut en ny diktsamling, Fiskargossen. När fotografin slog igenom startade han en egen verksamhet som fotograf i Hagfors, ungefär där den gamla ishockeybanan Valhall fanns.

 

Bilden visar Emanuel Ljunglöf framför sitt födelsehem på Nohlåsen, Sveparåsen.

 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Oktober 2017

Anders Petter Svensson, alias Murre-Petter eller Môrr-Petter, var enligt födelseboken för Gustava född den 27 april 1862. Enligt en väl bevarad berättartradition i Gustava skedde hans födelse i ett landsvägsdike vid Jan-Hinneråsen i Laggåsen.

Föräldrarna uppgavs vara Sven Jansson och Anna Lisa Ersdotter som enligt  prästen i Gustava var hemmahörande på torpet Hästberget i Förby skog i Övre Ullerud. Enligt prästen hade en dopattest för Petter avsänts till Ö Ulleruds socken men enligt svaret fanns inte Petters föräldrar skrivna inom denna socken. Petter står därför skriven under rubriken Lösdrivare i Gustavas husförhörslängd. Först den 6 december 1886 noteras att han avflyttad till Hällefors. Han återfinns dock aldrig i inflyttningslängden eller bland ”lösdrivarna ” i husförhörslängden för Hällefors. Enligt hembygdskännaren Jalmar Vestmyr påträffades han död eller döende på en vägkant mellan Ekshärad och Malungs finnmark. Enligt Jeoorj Larsson dog Petter på åldersdomshemmet i Ekshärad. Vid en genomgång av de personer som mellan åren 1917 0ch 1937 fanns intagna på ålderdomshemmet i Ekshärad har dock hans namn inte kunnat påträffas.

 

Moderns namn uppges i vissa husförhörslängder för Gustava till Anna Stina Olsdotter. Fadern uppgavs ha varit prästson och han själv studerade till präst men missade examen p g a fylleri, varefter han blev konstig och gav sig ut på vandring. Modern skulle enligt samma källa ha varit av bergsmanssläkt från Bergslagen.  Eventuellt hade Petter en syster. Han bad alltid en kvällsbön, vars första vers löd enligt följande:

 

                  Hav tack min Gud för hälsan kära

                  den du förlänar mig,

                  att jag ej mista henne till Din ära

                  och Din nästa jämte mig.

 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
September 2017

Månadens bild är hämtad från Nain och föreställer kanske det minsta bostadshuset i Gustava från ”modern” tid.

När torplämningsinventeringen för Gustava genomfördes på 1990-talet togs endast en lämning i byn Nain med, nämligen Petterstället. På samma mark som egentligen hörde till detta torp låg dock en liten stuga som kanske egentligen skulle ha förärats med en egen liten skylt och dokumentation.

På 1930-talet bodde på Petterstället en son till den Petter Andersson som lånat ur sitt förnamn till torpet. Sonen hette Olof Pettersson och var född 1876 vid Nainsdammen. Han var gift med Augusta Johansson (1880) från Knotebo. På ålderns höst byggde Olof och Augusta en liten undantagsstuga knappa hundratalet meter rakt västerut från Petterstället. I denna stuga bodde sen det gamla paret. Olof dog där senhösten 1948 nästan 82 år gammal. Augusta däremot bodde kvar till hösten 1959 då hon flyttade till pensionärshemmet i Gustavsfors. Den bevisligen mycket lilla stugan revs så småningom av sonen Daniel Olsson.

 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Aug 2017
 

I år är det exakt 200 år sedan den finske studenten Carl Axel Gottlund vandrade genom våra trakter. Under sin vandring förde han en omfattande dagbok, där han berättade om vad han hörde berättas om den gamla finska bebyggelsens historia. Sällskapet Gustavaforskning genomförde därför den 30 juli en jubileumsvandring mellan Avradsberg och Avradstjärn till minne av Gottlund och hans betydelse. Sträckan var 8 km lång och motsvarande en av Gottlunds dagsetapper. Under denna vandring passerade vi i Barktorp en liten oansenlig liten vägskylt där det stod Kvarnfall.

 De som tog upp och bodde på detta torp skötte även den lilla kvarn som låg ett stycke väster om torpet. Här bodde den Emil Bengtsson (1880-1960) som syns på månadens bild bredvid ”Barkkvarna”.  Emils far och mor hette Bengt Olsson och Marit Persdotter Hall. Hans morfar var den kände spelmannen Pellek-Per.

 På fädernet härstammade Emil från den Henrik Keäriäinen som en gång fördrevs från Fjäll och som senare bosatte sig i Barktorp. Farmoderna hette Karin Bengtsdotter från Stenbohöjden efter Bengt Håkansson och Malin Larsdotter.

Emil var vidare kusin med Fritz i Barktorp, varifrån de kända skidåkarna Folke och hans dotter Anna-Lena Fritzsson är komna.

 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Juni 2017

År 1915 fick Uddeholmsbolagets dåvarande skogschef Henrik Pettersson i uppdrag att från Amerika köpa in en maskin för att släpa fram virke ur skogen på barmark för vidare transport till industrin. På engelska kallades och kallas än idag en sådan maskin för skidder. Det var också under detta namn som den inköpta maskinen blev känd när den äntligen kom hit. Den kallades även för Molocken förmodligen efter den amerikanske tillverkaren eller uppfinnaren.

 

Maskinen användes under ett antal år på sjön Stora Ullen för att med hjälp av långa vajrar av stål dra fram avverkat virke till sjön. Virket lastades i stora baljor eller slädar av plåt. Försöket med skiddern ledde dock inte till de resultat som bolaget eftersträvade. Efter en tid bogserades skiddern till Mana och skars upp till järnskrot. På bilden ses skiddern med bemanning stationerad någonstans på Ullen.

Mannen till höger är dåvarande skogvaktaren vid Ulleshyttan, Primus Lindgren född i Gustavsfors.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Maj 2017

Bild från 1937 av de två så kallade Hackranstomterna  i Nain. Enligt den muntliga traditionen, som var ytterst stark och långlivad i Nain, skall det från början ha funnits rester av tre stycken stugtomter cirka 150 meter söder om torpet Busken. Den siste riktigt store traditionsbäraren i Nain var Karl Olsson (Karl Orsa i Busken). Han var född i Busken och härstammade liksom så många andra gustavingar från Per Hackran. Karl dog 1973 och hans förfäder har i alla tider sen Hackrans ankomst till bygden levt och verkat i Nain. På bilden ses rester av de två nordligaste belägna tomterna. Den som på bilden syns längst bort är idag den bäst bevarade. Den hitre tomten som tidigare var mest framträdande förstördes dock till stora delar vid en vägbyggnad i mitten av 1950-talet. Senare genomförda dikesrensningar har medfört att denna tomt i princip förstörts helt och hållet. I bakgrunden på bilden ses den av Carl Axel Gottlund nämnda Rundhalla.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
April 2017

Eftersom vårens torp- och kulturvandring kommer att gå i trakterna runt Ulleshyttan så har vi hämtat månadens bild från Speltorp. Vandringen kommer att gå av stapeln lördagen den 13 maj. Starten sker vid torpet Sågen kl. 09:00.  Eftersom möjligheterna att få bilparkering runt Ulleshyttan är starkt begränsade kommer Gustavaforskning att ta till ett helt nytt grepp. Vi kommer att bjuda en hel busslast av vandringssugna medlemmar på gratis bussresa från bussterminalen i Hagfors till torpet Sågen Ännu finns ett antal platser kvar. Anmälan sker till Roland Svensson tel: 0563-145 74 och är bindande. Avresa  med bussen sker exakt kl.08:30

 

På bilden ser vi till höger den stuga som fortfarande finns kvar på Speltorp. Längst till vänster syns den tidigare stugan. Bilden är tagen av den 9 maj 1908.

 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mars 2017

Denna månad vill vi presentera två stugor från två olika tidsepoker och med stora skillnader beträffande bekvämlighet och utförande. Stugorna är placerade på samma tomtmark. Den främre stugan påstås ha varit byggd någon gång på 1840-talet, då en Anders Jonsson bodde här med sin familj. Den bakre stugan torde kunna dateras till något av de allra första decennierna på 1900-talet. Enligt uppgift stod den äldre stugan kvar tillsammans med sin yngre dito under flera år.

 

Bilden är hämtad från dagkarlstorpet Dytjärn eller Bygget strax söder om Flåsjön.

Här bodde den legendariske Karl Eriksson på Bygget tillsammans med sin hushållerska, systern Kristina fram till mitten av 1930-talet då Kristina flyttade till Klamma och sedan till Karlstad.

 

Så småningom flyttades Karl till ålderdomshemmet i Geijersholm där han fick sluta sina dagar.

 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Februari 2017

Transport av delar till byggnationen av Knons kraftstation i Gustafsfors.  Kortet taget av Albin Åskag när transporten passerades torpet Åskagen. Det är troligen taget vintern 1915-1916.

 

Uddeholmsbolaget byggnation av Nains och Knons kraftstationer skedde samtidigt. Nains kraftstation ligger nedströms sjön med samma namn och sjön avvattnas av Uvån. Knons kraftstation ligger i Musån eller numera Knoälven, som rinner ut i Uvån nedströms stationen. Genom en sinnrik överledning av Uvåns vatten kan detta utnyttjas i båda kraftstationerna. De båda var klara samtidigt och togs i drift 1916.

 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Januari 2017

Förr var det bönderna som hade ansvaret för vägunderhållet. För att dela denna plikt rättvist fick de varsin sin västräcka att ansvara för i förhållande till ägd odlingsmark. I Gustava fanns inga självägande bönder utan ansvaret ålåg mark-ägaren Uddeholms AB. De förde i sin tur över ansvaret på sina underlydande torpare. På många håll satte man upp stenar eller trästolpar för att markera var de olika väghållarnas sträckor började och slutade. Några av dessa stenar finns fortfarande kvar i Gustava.

 Detta system tog inte bort förrän 1927 då ansvaret för vägarnas underhåll övergick till de olika vägdistrikten under Kungl. Vägstyrelsen. Bönderna eller torparna slapp nu sin väghållningsplikt. De flesta tog då bort stolparna eller stenarna eftersom man tyckte att de påminde om ett obefogat tvång och ett hårt slit.

 Mellan gårdarna vid Glanthalla och Mussjön finns rester av den gamla landsvägen mellan Geijersholm och Gustavsfors. Längst upp på höjden bredvid vägen står denna väghållningssten orörd kvar. Inskriptionen EJS står för att här började vägplikten för Eric Jonsson (1859- 1913 ) vid Traneberg. Alldeles söder om vägen (gamla banvallen) till Edet stod en annan sten vid sträckans slut. Denna sten flyttades i samband med vägarbeten i mitten av 1960-talet och står där den gamla vägstumpen från Glanthalla kommer fram vid nuvarande vägen till Gustavsfors. Eftersom Eric dog 1913 fick han tyvärr aldrig uppleva att hans vägskyldighet upphörde. Det kanske var en tänkbar anledning till att stenarna finns kvar än idag.

Stenarna restes troligen någon gång på 1880-talet

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
December 2016

Torrsommaren 1933 bröt det ut en omfattande skogsbrand vid kraftverkskanalen ett par kilometer söder om Valla. Branden följde den svaga vinden som blåste i nordnordostlig riktning mot Valla och Nain. Den spred sig snabbt i de torra markerna och snart nådde den bebyggelsen. Tre boningshus, två verkstads-byggnader och ett 15-tal uthus blev lågornas rov. Fem familjer blev hemlösa och förlorade allt bohag och personliga tillhörigheter.

 

Av någon märklig orsak skonades bostadshuset vid torpet Valla samt av heroiska insatser av inkallat släckningsmanskap torpet Hult och hela byn Nain. Samtliga boende evakuerades ut på den s k Brandholmen i sjön Nain. Branden bekämpades av ortsbefolkningen, Uddeholmsanställda och 200 militärer, totalt omkring 500 man. Den eldhärjade arealen uppskattades ha uppgått 250 hektar.

 

Samtidigt med denna brand härjade två andra bränder i området. Mellan Uvanå och Tyngsjö eldhärjades omkring 1000 hektar och söder om Sundsjön 50 hektar.

 

Bilden visar det skoglösa landskapet norr om Valla upp mot Nainsdammen efter branden.

 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
November 2016

Denna månad publicerar vi en bild från 1936. Stugan på bilden är den näst sista permanentbostaden som fanns på torpet Stenbokullen. Den låg ett 50-tal meter rakt söder om den stuga som Paul på Kuel bodde i innan den revs. Fotot är taget det första året som Karl Ivar Svensson ägde en egen kamera. Personen på bilden är hans äldre bror Kjell Svensson. Karl Ivar ångrade långt senare att han inte gick in i den gamla stugan och dokumenterade dess interiör. Enligt uppgifter som han inhämtade skulle stugan ha haft ett liknande inre som den stuga från Laggåshöjden som senare blev hembygdsgård hade. Enda skillnaden var att stugan på Stenbo-kullen hade en ”storstuga” till vänster som var något längre än hembygdsgårdens.

 

Gammelstugan revs i början av andra världskriget och virket kom till nytta på så sätt att det värmde frusna stockholmare under de kalla krigsvintrarna. En ack så behjärtansvärd uppgift.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Oktober 2016

För någon månad sen var redaktionen ute på nätet för att surfa. Avsikten var att inventera vad som fanns beträffande Eric Cortan i Flåsjön. Helt apropå så dök det i detta sammanhang upp en person som lagt ut en fråga om fanns någon som hade ett kort av en spång någonstans i Laggåsen. Där tar minnesbilden slut. Men ett kort av spången finns åtminstone kvar.

Redan 1849 så besökte den kände skriftställaren Maximilian Axelson Laggåsen och han skriver så här i sin reseberättelse. Jag begaf mig då först till Sörgården, dit man anlände öfver en lång kafvelbro, ett stycke öster om landsvägen. Ungefär motsvarande skrev en amerikansk resande som hette Bayard Taylor om sitt besök i Laggåsen ett fåtal år därefter.

Den passage som fångade de båda resandenas och internetfrågarens intresse är säkert den spångförsedda gångvägen mellan gården Janhinnersåsen nere vid landsvägen och torpet Sörgården. Denna gångväg som fanns kvar till mitten av 1950-talet innehöll en flera hundra meter lång spång av grovsågade stockar lagda i dubbel bredd. Här kommer en bild med den person som sist använde spången innan den revs och den närliggande sjön Stora Laggens vattenyta höjdes.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
September 2016

Fjällsberg bebyggdes i början av 1860-talet. Den första stugan var egentligen en rejält tilltagen kolarkoja som byggdes av Jan Svensson från det västra torpet i Torkhuset. Han byggde kojan i Fjällsberg på grund av att han fått en provkolning på platsen. När kojan blev klar flyttade han dit permanent med hustrun Anna Persdotter och sina minderåriga barn. Jan Svensson dog dock redan i mars 1866 av bröstplågor.

Därefter sköttes det lilla torpet av änkan men så småningom övertogs den uppgiften av yngste sonen Erik Jansson (Erk i Fjällsberg) född 1852. Mamman Anna Persdotter dog 1893 och sedan bodde Erk kvar där helt ensam fram till mitten av 1930-talet då han togs in på ålderdomshemmet i Geijersholm. Erk dog där1938.

Bilden av stugan är taget från öster någon gång efter det att den byggts om någon gång i början av 1900-talet. Idag återstår endast grundstenarna till stugan.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Augusti 2016

Strax efter utloppet från Jällsjön i södra Gustava låg tidigare en husbehovssåg som ägdes av Uddeholmsbolaget och löd under Motjärnshyttans förlag. I anslutning till resterna efter sågen ligger en gammal stuga stadd i allt snabbare förfall. Där bodde från någon gång på 1870-talet en kvinna som kallades för Sara ve Såga.

Sara var född 1847 vid Motjärnshyttan och gifte sig 1870 med en Anders Jansson från Färnebo. De bosatte sig vid Jällsjösågen, som låg i Gustava. Trots detta är familjen alltid redovisad i kyrkböckerna för Nordmarks församling. Strax före julen 1879 övergav Anders hemmet då Sara väntade deras femte barn. Han var sedan försvunnen i 28 år innan han kom åter och förenades med Sara. Efter Saras död 1932 blev stugan vid Jällsjösågen öde och lämnades åt ett sakta pågående förfall. Än idag står rester av timmerväggarna delvis kvar.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Juni 2016

Fotbollsplanen Uvåvallen i Gustavsfors har nu tjänat ut och marken skall återplanteras med skog. Den anlades under senare halvan av 1920-talet strax nordöst om hyttområdet i Gustavsfors på en gammal kolarplats. Förmodligen stod den klar att tas i bruk omkring 1927. Redan tidigt uppfördes en liten byggnad avsedd för omklädning och förvaring av materiel. Virket hämtades från ett privatägt gammal garage i Gustavsfors. Idrottsverksamheten avstannade två gånger men återupptogs. Sista gången det skedde var den 5 maj 1955 då Geijersfors AIF bildades. Föreningen drev seriespel fram till 1995. Vid nystarten 1955 fanns den lilla byggnaden kvar. På en lagbild från en pojklagsmatch mellan Gustavsfors och Tyngsjö hösten 1956 ses byggnaden i bakgrunden. Senare byggdes nya lokaler som omklädningsrum i två etapper av virke från uttjänta baracker för skogshuggare. På den andra bilden från början av 1960-talet ses dessa bägge baracker.

Pojklaget på den första bilden bestod av från vänster: Lennart Hagman, Anders Carlsson, Dan Olsson, Erling Nilsson, Roland Svensson, Anders Tönnberg, Bengt Larsson, Nils-Åke Axelsson, Sven-Erik Svensson. Herbert Hollsten, Åke Olsson. Själva matchen då? Den vanns av Gustavsfors med 5-0.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Maj 2016

Med anledning av maj månads torp- och kulturvandring hämtar vi månadens bild från Lövnäs. Bilden föreställer den gamla slussen vid Lövnäs. Bilden är tagen från sjön Deglunden mot Ulriksbergstjärnen och visar den yttre sluss-porten. Slussen var enligt en inskrift i dess ena långsida klar att tas i drift 1867. Den byggdes för att effektivisera transporten av järnmalm från Nordmark sjövägen till Uddeholmsbolagets järnindustrier. Redan efter ett tiotal år var slussens saga all eftersom järnmalmen vid mitten av 1870-talet började transporteras via den nyanlagda järnvägen mellan Nordmark och Hagfors och som fått ett stickspår mellan Geijersholm och Starrkärr.

Kulturvandringen äger rum lördagen den 21 maj med samling vid Gustava-kyrkan klockan 09:00. Kaffe med dopp finns att köpa i anslutning till vandringen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
April 2016

Månadens bild är hämtad från den gamla sågen vid Kvarntäppan i Laggåsen. Sågen ersatte i slutet av 1800-talet en tidigare befintlig såg på ungefär samma ställe i Laggåsälven. Den var först byggd som en enbladig ramsåg men ramen ersattes så småningom med sågklinga. Personerna inne i sågen är från vänster; Gösta Bergkvist i Nordgården, Axel Karlsson i Täppa och Albert Liljeman från Södra Åsen.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mars 2016

I mitten av februari fick föreningen ett mail med en bifogad bild från Traneberg. Bilden är kopia av ett fotografi taget omkring 1892. Framför den gamla mangårds-byggnaden på Traneberg finns ett stort antal personer samlade för avfotografering.

Det äldre sittande paret är Nils Persson (1822) och hans hustru Ingeborg Eriks-dotter (1829). Mellan dem sitter dottern Stina Kajsa Nilsdotter (1854). Mannen som står närmast till höger om Nils Persson är mågen Per Andersson (1850). De övriga är de dittills då åtta barnen till Per Andersson och Stina Kajsa Nilsdotter.

Stina Kajsa var född på Traneberg. Det är alltså hennes föräldrahem som syns i bakgrunden. Där bodde vid den här tiden hennes föräldrar och hennes brors familj. I dörröppningen skymtar ett annat litet barn, som förmodligen är ett av broderns barn. Per var också född på Traneberg men i den andra lägenheten. Vid den här tiden hade dock hans föräldrar flyttat till Sätterstad. Per arbetade vid hyttan i Gustavsfors och bodde i den gamla smedbyggnaden Berget vid den här tiden. Efter det att kortet var taget föddes sönerna Gustav och Arvid.

Ingeborg Nilsdotter levde fram till 1921 då hon dog 92 år gammal. Det bör nämnas att hon var kusin med den Per Andersson, Carl Albert Anderssons morfar, som porterätterades i GUSTAVABYGDENs nr 67.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Februari 2016

Snubb-Kristin, en känd profil från Hyttan i Gustavsfors. Hennes namn var Maria Kristina Larsdotter Vallgren. Hon var född på Edvallen vid Emten den 19 januari 1853. Hennes föräldrar hette Lars Jonsson och Anna Cajsa Persdotter-Clarin. Pappan dog när Kristin var nio år, varefter mamman efter några år gifte om sig med Karl Jonasson från Valla. Kristin flyttade vid den här tiden ut som piga via Uvanå till bland annat Dalarna, Hagfors och Kil. Styvfadern Karl Jonasson fick strax efter giftermålet arbete vid hyttan i Gustavsfors dit man flyttade till den västra hyttbyggnaden. Karl dog dock 1887. Kristin kom därför hem till mamman Anna Cajsa i Gustavsfors för att sköta henne på ålderns höst. Efter Anna Cajsas död gifte Kristin sig med hyttarbetaren Jon Jonsson från Laggåshöjden. Eftersom han efter sin pappas klecknamn Snubben allmänt kallades för Snubb-Jon var det ganska naturligt att Kristin begåvades med klecknamnet Snubb-Kristin.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Januari 2016

Fyra generationer kvinnor. Sittande ser vi Karolina Persdotter född den 12 september 1859 på Sälje hemman i Ekshärad. Hon gifte sig 1881 med Jan Olof Andersson (1858) från Butorp. Han var son till Anders Hansson känd medlem av det så kallade Hanslaget, ett av båtdragarlagen vid Gustavsfors.

Tillsammans fick de dottern Selma Maria Jansdotter den 1 maj 1882 (stående till höger). Selma gifte sig 1907 med Erik Olof Persson från Musåberg vid Knoände, barnbarnsbarn till Ingeborg Persdotter från Laggåshöjden. Erik och Selma bosatte sig först i just Musåberg för att 1916 flytta till Harberg i Gustava. I Musåberg föddes deras dotter Lydia 1810, som syns stående till vänster.

Lydia Persson gifte sig med Karl Henrik Jansson från Norra Nainsfallet där de bosatte sig 1932. I augusti samma år föddes deras enda barn, Ingrid Marianne, som syns stående längst fram till vänster. Marianne Jansson som senare antagit efternamnet Karlsdotter hade Örebro som senast kända bostadsort.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
December 2015

Eftersom FNs två veckor långa klimatkonferens i Paris pågår denna månad är det väl lämpligt att påminna om hur känslig vår vardagsmiljö egentligen är. Bilden är tagen den 10 augusti 1951 och utgör ju därför inget färskt inslag i klimatdebatten. Veckan innan bilden togs var oerhört regnrik. Den annars så lugnt porlande Vallälven i norra Gustava fick då så stora tillskott av vatten att den bröt en ny fåra väster om raksträckan norr om torpet Valla. Så stora delar av vägen spolades bort att vägen inte var farbar under flera dagar. Från tiden då jag som sjuåring började skolan i slutet av augusti detta år har jag ett bestående minne av de då pågående vägarbetena för att skolskjutsen till Gustavsfors skulle kunna klaras av (redaktörens lilla anmärkning).

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
November 2015

År 1922 bildades Gustavsfors Folketshusförening. Föreningen byggde då sitt första lilla Folkets Hus, som fortfarande står kvar längst norr ut på Folketshustomten. Åtta år senare byggdes en öppen dansbana och de kommande åren drevs en omfattande verksamhet med stora festigheter med dans. All servering skedde från det gamla Folkets Hus. Detta dömdes dock 1937 ut av hälsvårdsnämnden som kök och serveringslokal. Lösningen på problemet blev att man byggde en kombinerad serverings- och biolokal i anslutning till dansbanan i slutet av 1930-talet. Gamla Folkets Hus togs då under en tid i anspråk som möteslokal för den under en tid livaktiga SSU-föreningen som fanns på orten.

 

Månadens bild är hämtad från någon sammankomst i SDUk-lokalen någon gång under senare hälften av 1940-talet. På bilen ser vi från vänster, Arne Nilsson från Älven, bröderna Håkan och Åke Sätterlund samt gitarristen Sten Bergkvist samtliga från Gustavsfors.

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Oktober 2015

Torsdagen den 23 september 1948 försvann Anna Svärd från Sundheten strax öster om Uvanå under en promenad i skogarna runt hemmet. Då hon inte kom hem på eftermiddagen samma dag påbörjade maken Otto Svärd med några grannar att leta efter Anna. Hon var vid försvinnandet 76 år men van vid att vistas i skog och mark. Hon var dotter till Olle Larsson, Kabbo-Olle kallad, som byggde en jordkoja vid Aamäkk alldeles i rågången mellan Laggåsskogen och Uddeholms marker. Anna föddes i denna jordkoja den 18 mars 1872.

Redan under natten mot fredagen och under den kommande dagen organiserades ett större uppbåd för skallgång efter den försvunna Anna. Eftersökningarna gavs inget resultat och inte under hela den kommande veckan trots att stora delar av terrängen mellan sjön Nain och området upp mot Tyngsjö genomsöktes minutiöst. Man började till och med dragga i alla småtjärnar i området, även i Björktjärn ungefär 6 km nordöst om Sundheden.

Anna hittades av en ren slump på kvällen tisdagen den 5 oktober strax öster om Björktjärn. Hon hade fastnat med ena foten mellan två stenar och fallit framstupa. Omtumlad och utmattad hade hon frusit ihjäl.

Bilden är tagen under en kafferast vid Bäckviken söder om Sundheden söndagen den 3 oktober. På bilden känns bl a Tore Axelsson från Gustavsfors och Karl Jansson på Bränna igen.

 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
September 2015

Den 15 maj 1947 bildades Gustav Adolfs Hembygdsförening.  Bildandet skedde p g a en villkorad gåva från Alma Olbers från Deglund.  Hon var gift med den store dragspelskungen Carl Jularbo. I mitten av 1940-talet blev hon svårt sjuk och vistades på sjukhus. Under sjukhusvistelsen fick hon reda på att Carl var otrogen. Alma blev naturligtvis ordentligt kränkt av detta. När hon kände att livets slut nalkades fattade hon ett beslut om att de gamla släktklenoder som hon fört med sig till boet i samband med giftermålet inte skulle tillfalla Carl. I ett särskilt upprättat dokument skrevs det in att Almas tillhörigheter efter hennes död skulle tillfalla Gustav Adolfs kommun på villkor att det bildades en hembygdsförening för deras förvaltning. Alma dog den 11 februari 1945.

 

När Gustavs Adolfs kommun fick kännedom om dokumentets innehåll påbörjades arbetet med att få till stånd ett bildande av en hembygdsförening. Månadens bild är tagen av den nybildade föreningens förste ordförande Karl I Svensson. Bilden är tagen utanför Gustavsfors Folkets Hus. På bilden ser vi från vänster tre av de personer som aktivt bidrog till bildandet av föreningen: Fritjof Berg, Olaus Olsson och Per Emanuel Bergkvist.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Augusti 2015

Augusti har sedan urminnes tider kallats för skördemånaden. Längre tillbaka var tröskning av olika sorters hemodlade sädesslag ett tungt och tålmodigt arbete med slaga som drog ut på tiden. Slagan ersattes så småningom av maskinellt drivna tröskverk. Bilden är hämtad från torpet Busken i Nain hösten 1948. Tröskningen var avslutad och mer eller mindre deltagande hjälpredor har samlats. Från vänster ser vi Viviann Svensson, Elin Hedman, Bengt Hedman, Elsa Svensson, Mattias Hedman, Birgit Svensson, Johan Eriksson och Sara Möllberg samtliga från Nain utom Mattias som var hemma på tillfälligt besök från det stora landet i väster. Mannen längst till höger är den okände ägaren av tröskverket.

 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Juni 2015

Föreningens senaste medlem har meddelat att hon härstammar från Mortorp utan närmare precisering. Vi vill nu visa en bild från torpet Tallbo strax väster om Mortorp där hennes förfäder en gång bodde.  Mannen till vänster är den siste torparen på Tallbo, Karl Persson född 1897. Mannen till höger är hans far skomakaren Per Karlsson född 1856.

Kvinnorna är Pers hustru Anna Maria Olsdotter och Pers mor, Stina Henriksdotter.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Maj 2015

Månadens bild har vi hämtat från Blomsterberg där vår årliga vårvandring kommer att ske. Torpet på bilden kallas Tält och ligger näst längst norrut i byn. Torpet togs upp av Anders Pettersson från Rämmen med början 1860. Han gifte sig med Katarina Kristoffersdotter från det norra torpet Alfred Janssas.

 

Närmaste grannen i söder var Katarinas bror Gustaf Kristoffersson på Göss-Karls. Han hade i ungdomen exercerat beväring på Trossnäs utanför Karlstad. Där hade han varit förlagd i tält. När han kom och besökte Anders Pettersson och hans pågående nybygge utbrast han: Jasså, du bygger dig ett tält. Nybygget har därför för all framtid fått bära namnet Tält.

 

Anders och Katarina fick åtta barn, varav två dog unga. Anders dog då han endast var 44 år. Efter ett antal år gifte Katarina om sig med Per Berg från Kosamäck. Efter Katarinas död 1922 flyttade Per till Falla och Katarinas dotterson Samuel Johansson övertog brukningen på Tält. De sista brukarna var Jan Tösine och Meta Benström som flyttade omkring 1961.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
April 2015
En gång i tiden fanns det tre poststationer i Gustava ,nämligen Geijersholm, Geijersfors och Gumhöjden. I Gumhöjden var posten inhyrd i Konsumbutiken. På bilden ses affärsföreståndaren tillika poststationsföreståndaren Albin Sjöström. Bilden är tagen vid postdisken. Postkunden heter Erkki Tahvalainen, som hämtar dagens tidning och ett postpaket. På posten i Gumhöjden hämtade ett 40-tal av de närmaste belägna hushållen sin dagliga post på den tiden. Dessutom utgick en brevbärarlinje från Gumhöjden till knappt ett 100-tal hushåll. Lantbrevbärare var Karl Johan Jansson från Mossfallet. Samtliga poststationer i Gustava lades ner den 30 oktober 1971.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mars 2015
Så här års för omkring 50 år sedan tornade höga vältor av barkat virke upp sig runt vattendragen i Gustava. Virket skulle sen under sommaren flottas ned till industrierna vid Vänern. På den tiden barkades allt virke manuellt med barkspade på avverkningsplatsen. På 1960-talet gjorde maskinerna sitt intåg i skogsbruket. Först motorsågarna, sedan traktorer, barkmaskiner, skördare av enklare slag och så vidare.

Denna bild är hämtad från ett virkesupplag vid den så kallade Galtryggen mellan Tallbo vid Gustavsfors och Nybron. På bilden ses en dåtida barkmaskin i full aktion. Allt virke är maskinbarkat.

 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Februari 2015
Årets andra bild är som årstiden kräver en riktigt vintrig sådan och föreställer skolan i Nain.

Den första fasta skolbyggnaden för Nain byggdes norr om torpet Norra Nainsfallet och var enligt uppgift klar 1887. Skolan betjänade hela det område som låg norr om Gustavsfors. I västra delen av skolbyggnaden fanns det även en lärarbostad på ett rum och kök samt en liten tambur. Den förste faste läraren för Nain hette Nils Nilsson. Han kom enligt husförhörsläng-derna flyttande från Sundsjön i oktober 1886. Med allra största sannolikhet bodde Nilsson i skolan på Nainsfallet under hela sin lärartid där trots att han i de två sista husförhörslängderna för Gustava finns redovisad under både Uvanå och Nain.  

Efter segdragna strider i kyrkorådet fattades beslut om att Nains skolområde skulle delas och att det skulle byggas nya skolor i Uvanå och i Nain. Skolan vid Norra Nainsfallet revs och timmerväggarna kördes på vinterföret till Nain vintern 1924. Senhösten samma år stod skolan klar. Under tiden som skolan byggdes gick barnen i Nain in skola i en tillfällig skollokal som hade inrättats på vinden på på torpet Berg. Den förste lärarinnan i Nain var Serena Nilsson från Vilhelmina som flyttande till Nain i november 1923. Serena Nilsson blev skolan trogen fram till 1936 då hon efterträddes av Anna Viola Hedqvist från Forsa och slutligen Elin Maria Vilhelmina Sahlin från Östra Bjursjön innan skolan lades ner 1940.

Skolhuset är idag privatägt och fungerar som fritidshus. Själva skolsalen i huset undervåning är dock bevarad i ursprungligt skick.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Januari 2015

Vi börjar det nya året med en liten bild hämtad från ett av de mest anonyma torpen i Gustava. Torpet hette Kyttberg. De personer som bodde där redovisades aldrig under det torpnamnet utan hittas i husförhörslängder och församlingsböcker under Sundsjön. Torpet låg ungefär 600 meter nordost om Bekerheden vid Sundsjön. Idag når man lämningarna efter torpet genom att åka 300 meter in på vägen mot Malmbackarna norr om Bekerheden. Från den skarpa vägkröken där går man ytterligare 300 meter rakt österut upp mot Malmbackhöjden.

 

Torpet togs upp i mitten 1870-talet av Per Olsson som härstammade från Upplundshöjden. Här födde han och hustrun Stina Kajsa Henriksdotter upp 7 barn. Per dog 1918 och Stina Kajsa dog 1928. Kvar blev den svårt sjuka och sängliggande yngsta dottern Selma. För att sköta henne kom näst yngsta dottern Elin hem från Filipstad, där hon drev en matservering. Efter Selmas död 1940 flyttade Erik Jonsson från Malmbackarna hit och blev sambo med Elin. Erik och Elin dog i början av 1950-talet, varefter huset revs. Mannen på bilden är Eric Jonsson på trappan till huset.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
December 2014
Efter senhöstens kraftiga regnande har det varit synnerligen höga flöden i alla vattendrag i Gustava. Forsen i bland annat Geijersholm har sett ut som i fornstora dar. Ja inte helt riktigt.  I nästan två sekel var forsens krafter tämjda av en damm för att användas för industriellt ändamål. När så Geijersholms bruk lades ner stod dammen kvar till dess att dammen sprängdes bort 1938. Månadens bild visar hur forsen såg ut innan dammen sprängdes. Bilden är från hösten 1935.

Den som är intresserad av hur dammen en gång såg ut kan se rester av den på Uvåns västra strand ett 50-tal meter ovan den nuvarande bron i Geijersholm. I en sten i resterna av dammen finns där följande text inhuggen: VD 1938, vilket betyder att rivningen av dammen fastställts i vattendom år 1938 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
November 2014
Månadens bild hämtar vi från Gustavas nordligast belägna skola, den i Uvanå. Året var 1939 och lärarinnan hette Naemi Eriksson och var från Ekshärad. Elevantalet var aldrig speciellt stort i Uvanå. Detta år fanns fem ordinarie elever och en elev som gick i den då förekommande fortsättningsskolan.  På trappan står från vänster Stig Andersson från Uvanå, Helmer Karlsson från Lövsjöåsen och hans bror Sven Karlsson som gick i fortsättningsskolan. Framför trappan står från vänster Karin Haffling från Uvanå och Ulla Mayner från Sundudden. På bilden saknas Gunnar Nordén.   
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Oktober 2014
I april visade vi en bild av GGG-visornas skapare Gustaf Georg Gullberg. Nu har vi hittat ett kabinettkort föreställande hans mor Maja Stina Gullberg född Eriksdotter. Maja Stina var född på Norra Björnåsen på det nordligaste belägna torpet i Gustava den 14 februari 1862. Hennes föräldrar var Erik Eriksson och Karin Persdotter. Erik var smed vid Uvanå bruk och hade varit gift två gånger tidigare, men båda fruarna hade dött innan de ens hunnit fylla trettio år.

Maja Stina flyttade 1891 till Geijersholms bruk och gifte sig med den 24 år yngre smeden Anders Gustaf Gullberg, som var född i Amnehärads socken. Maja Stina dog i Geijersholm den 7 oktober 1944, således för precis 70 år sedan.

 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
September 2014
Månadens bild är hämtad från nyårsdagen 1965. Den visar hur kvarnen i Gustavfors såg ut för drygt 50 år sedan. Då still going strong. Idag återstår endast en förfallen och ruttnande timmerhög. På bilden kan man se det snöhöljda räcket till vänster om ingången som utgjordes av den stångjärnsstång med järnstämplar som beskrevs förra månaden.

 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Augusti 2014
I början av juni i år fick föreningen en gåva från en gammal trogen medlem. Gåvan bestod av ett cirka 1 meter långt stycke stångjärn, förmodligen tillverkat i Gustavsfors. På stångjärnet finns inte mindre än sju stycken olika järnstämplar. Sex av stämplarna är sådana som varje bruk var skyldigt att förse allt stångjärn som tillverkades av bruket med. Det sjunde är en årtalsstämpel från 1836 eller möjligen 1856. 

 Stångjärnsbiten tillvaratogs för omkring 50 år sedan då det satt som överdel på det räcke som fanns på vänster sida av ingången till den gamla kvarnen i Gustavsfors. Stämplarna vände då nedåt och var inte synliga för de besökare som genom åren bundit fast sina hästar vid järnräcket.

Den unika stången väcker naturligtvis många frågor. Vem har försett stången med alla dessa stämplar? Vad var avsikten med stämplingarna? Varför hade den som utfört stämplingarna tillgång till de olika bruksstämplarna? Svar på dessa frågor kommer vi säkerligen aldrig att få. Fältet år således fritt för egna spekulationer. 

Stämplarna som finns på stången representerar enligt Jernkontorets stämpelregister följande Uddeholmsbruk: Gustafsfors (det krönta alternativet), Föskefors, Värå, Likanå, Femtå och Munkfors.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Juni 2014

Den Sven Jonsson som nämndes förra månaden hade en son som hette Ludvig Svensson. Han flyttade till Hagfors för arbete i järnverket. Där gjorde man sina inköp i Fredriksson & Bergs affär vid torget innan den kooperativa rörelsen tog fart. Ludvig bodde då i Sättra 48 och hans Kontrabok  med Frebe finns bevarad med e t tillhörande kartongetui. 

 

Vintern 1923 flyttade Ludvig till Nain och hans behov av inköp hos Frebe tog slut. De använda sidorna i boken klipptes bort och de kvarvarande sidorna användes för spridda anteckningar ur Ludvigs fortsatta liv.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Maj 2014

Denna månad visar vi två motböcker utställda för hyttarbetaren Sven Jonsson vid Gustavsfors.  Sven var intagen som medlem nummer 29 i Gustafsfors Arbetarering. Den något ljusare och något större boken är tryckt i Filipstad 1884 och är en motbok för arbetareringen sparkassa. Den första insättningen på en krona gjordes den 21 mars 1884 och kvitterades för arbetareringens räkning av skolläraren Henrik Skoglund. 

 Den mörkare och något mindre boken är en motbok över gjorda kreditköp och krediterade betalningar. Den första noteringen är gjord den 1 april 1884 då Sven debiterades för följande inköp: 

Motbok 0,05 kr
Kaffe 3,15 kr
Socker 6,60 kr
Sill 3,30 kr
Sirup 1,71 kr
Thimotej 0,63 kr
Rödklöfveri 1,50 kr
   
  17,54 kr
   
Betalning skedde till fullo den 10 April samma år

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
April 2014

Gustaf Georg Gullberg eller GGG var född på Bruket i Geijersholm den 21 maj 1892. Fadern hette Anders Gustaf Gullberg och var hjälpsmed vid Geijersholm. Mamman hette Maja Stina Eriksdotter och kom från Björnåsen.

På 1930-talet reste Gustaf omkring och uppträdde på festplatser och nöjesarenor i Värmland och Dalarna. Han sjöng mest egna visor och mellan sångerna bjöd han festdeltagarna på egen akrobatik.

Tre vissamlingar gav Gustaf ut på eget förlag, tryckta hos Gruneau i Hagfors. Alla hade samma namn: Visor av 3-G. De tre G-na betydde helt enkelt Gustaf Georg Gullberg. Ibland när han var på särskilt gott humör kunde han klämma till med 5-G, Gustaf Georg Gullberg, Geijersholm, Gustava. 

 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mars 2014

Uthusen vid Emthöjden. Torpet kanske blev mest känt för att det under en tid tjänade som fritidstorp åt Monica Zetterlund. Dessa uthus blev 1968 förevigade på en tavla, målad av Monica och skänkt till ett Lions-lotteri i Hagfors. Idag hänger en reproduktion av tavlan på Hagfors minnesmuseum. Idag finns inga byggnader kvar på Emthöjden.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Feb 2014

Baracken vi Deglundsbäckens station som ägdes av Uddeholms skogsavdelning och användes av deras anställda som fraktade timmer och massaved till stationen för vidare transport via järnvägen. Baracken revs 1967.

 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jan 2014

Torpet Fagerskog i Blomsterberg började tas upp 1860 av Lars Larsson från Skyttåsen. Ursprungligen var stugan på ett rum och kök men senare byggde man till ännu ett rum. Denna stuga stod strax söder om den nuvarande som byggdes av Uddeholmsbolaget 1906 och som finns på bilden. Byggherrar var Emil och Lars Johan Andersson från Snarken vid Knon.

 

Lars Larsson var gift med Stina Maja Kristoffersdotter (1839) från övre torpet i Blomsterberg. Lars och Stina Maja gifte sig den 1 januari 1861 och den 5 september samma år fick de sitt första barn, sonen Karl Johan. Paret fick sedan ytterligare två barn Stina Maja och Emma Katarina. Inget av barnen tog över torpet.

 

1912 togs istället torpet över av Jan Olof Olsson från Finnfalla och Stina Majas brorsdotter Augusta Sofia Jansson. Så småningom togs det över av barnen Hjalmar och Berta.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dec 2013

Robert Edgrens målarbod vid Knäppa i Gustavsfors. Boden flyttad till hembygdsgården 1982.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nov 2013

Skolläraren Nils Nilsson och hustru Karolina Andersdotter, Nainsfallet.

Nils var född 27 februari 1852 vid Emten såsom oäkta barn till Stina Kajsa Persdotter. Modern arbetade bland annat som piga runt om i Gustava med omnejd. Enligt uppgift skadade Nils i unga år ett ben så svårt att han fick amputera det.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Okt 2013

Södra Aamäck togs upp i mitten av 1830-talet av Jan Danielsson. Han härstammade från Deglund (Vackeråsen) och var son till Daniel Danielsson och Lisken Jonsdotter. Längre bakåt härstammade han från Malmbackarna. Jans hustru hette Lisa Andersdotter. Hon var från Lilla Laggåsen och var dotter till Anders Abrahamsson och Marit Jansdotter. Hon härstammade således från den välkända Abrahamssläkten från Lilla Laggåsen.

 

Torparen Jan Danielsson från Aamäck dog den 5 augusti 1849 endast 47 år gammal krossad av fallande malm. Detta tyder på att han förmodligen arbetade i de närbelägna gruvorna i Rämsberg.

 

Nedre torpets siste permanent boende var Gösta Gråberg, som tidigare hade bott på Norra Aamäck. Efter Gösta Gråbergs flytt kom torpet att användas som huggarförläggning under ett antal år tills det slutligen revs i slutet av 1970-talet och återanvändes för uppförande av ett nytt hus som ligger strax söder om Edebäcksbron

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sept 2013

Norra Sundudden i Uvanå i oktober 1946, innan vattennivån i sjön Nain höjdes och torpet revs.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Aug 2013

Flottare vid Nainsdammen från mitten av 1920-talet. Från vänster Johan Möllberg, Nain, Gösta Nordén, Uvanå, Karl Andersson, Nainsdammen, Ludvig Svensson, Nain, Evert Möllberg, Nain och Josef Larsson, Uvanå.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Juli 2013

Sommaren 1933 var synnerligen regnfattig och brandfaran var utomordentligt stor. Lördagen den 10 juli startade den största branden i mannaminne inom Gustava, den s k Vallabranden. Branden startade vid en tillfällig arbetsplats utefter kraftverkskanalen mellan Valla och Knon ett par kilometer norr om Harberg. Vinden var sydvästlig och branden spred sig i ett nio km långt bälte över bebyggelsen vid Valla, Tönnbergsåsen och Nainsdammen fram till sjön Nain.

Först fram på tisdagskvällen kunde man konstatera att branden var under kontroll utan risk för vidare spridning. Sammanlagt blev bortemot ett 20-tal olika byggnader lågornas rov. Vid Valla ödelades bland annat en maskinistbostad med tre bostadslägenheter. Månadens bild är tagen veckan efter branden och föreställer murstockarna med tillhörande kakelugnar är det enda som återstår.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Juni 2013

Anders Petter Svensson (1860-1937) och hustrun i andra äktenskapet Alma Sundberg (1876-1937) utanför köksfönstret på Kota-Kangla. Anders Petter kallades allmänt för Kangel-Petter.

Hans far hette Sven Larsson och var född på Nainsfallet och hans farfar hette Lars Jansson och var från Deglundssättra. Alma Sundberg var född på Nainsheden.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Maj 2013

 

Norra Aamäck togs upp som nybygge omkring 1851 av en Henrik Persson som var född 1820 i Långlidberg. Hans far dog tidigt och Henrik kom tidigt ut på bygden som vallpojke och lilldräng. Av någon orsak, som vi kan lämna därhän, så kom denne Henrik tidigt i klammeri med rättvisan på grund av tjuveri. Redan som 22-åring straffades han för första resan stöld efter ett tillgrepp på Skoga marknad. Straffet blev 7 dagars fängelse på vatten och bröd.

 

Det blev sen en andra resa i fängelse för stöld för Henrik. Därefter följde en lång och brokig bana utanför lagens råmärken. I början av 1871 ertappades han med att försöka prångla ut falska silvermynt. Med hjälp av en uppdiktad ”vandrande gesäll Eriksson” hade Henrik i grannens smedja tillverkat ett antal gjutformar för diverse mynt av lägre valör. Henrik hade fått behålla två formar medan Eriksson tog de övriga med sig. Vid en husrannsakan i mars 1871 fann kronolänsman Pallin två gjutformar i en öppning i spismuren. Formarna togs i beslag och Henrik dömdes strax härefter till 6 års straffarbete på Malmö Citadellfängelse. Vid Henriks frigivning den 17 maj 1877 hade han efter träget arbete tjänat ihop lite drygt 103 kronor. Men när Henrik kom hem tillbaka var han en bruten man och dog vid 59 års ålder den 16 december 1879. Hustrun Lisa Liljebjörn levde som fattighjon i ytterligare 9 år och dog vid 79 års ålder 1888. 

 

På grund av sin kriminella belastning fick Henrik tidigt tillnamnet Tjyv-Hinrik, ett namn som följde honom livet ut. I Gustava gick han även under tillnamnet Skôrv-Flaken. Till minne av Skôrv-Flakens kriminella framfart i Gustava diktades en visa som levat kvar i befolkningens minnen ända fram till våra dagar.

 

Norra Aamäck revs någon gång i slutet av 1940-talet.

 

 

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

April  2013


Klicka här för större bild!
 

Ett sista kort inför den kommande torpvandringen i Nain den 18 maj.
Kortet är taget i samband med upptagning av potatis hösten 1948.
Personerna på kortet är
stående från vänster:  Johan Eriksson, Verner Hedman, Birger Larsson, Karl Jansson och Kjell Svensson.
Sittande från vänster:
Birgit Svensson, Elsa Svensson, Vivianne Svensson, Elin Hedman, Bengt Hedman, Lydia Jansson och Roland Svensson


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Mars
2013

Klicka här för större bild!
 

Inför den kommande torpvandringen i Nain den 18 maj visar vi ytterligare en bild från Nain.
Bilden är hämtad från det enda torpet i Nain som vi inte kommer att besöka under vandringen, nämligen Kråkåsen.
Detta är det sist anlagda torpet i Nain och ligger längst söderut i byn.

 

Kråkåsen togs upp omkring 1820 av Abraham Göransson Aldrin från nedre bruket i Gustavsfors.
Abraham gifte sig med Anna Bäckelin från Kråkvila i Gustavsfors.
Hennes föräldrahem har säkerligen fått lämna sitt bidrag vid namngivningen av det nya torpet i Nain.
I mitten av 1850-talet togs torpet över av sonen Jan Abrahamsson som tog sitt gifte från granngården Berg i Nain.

Då Jan dog 1876 togs torpet över av änkan och sönerna.
Sönernas drömmar om Amerika tog dock över och de sökte lyckan där. Ny torpare1906 blev Karl Andersson från
Gustavsfors som hade gift sig med Alma Johansdotter från Sörgården, farföräldrar till Bertil Klarin inom Svenska Rallyt.
Karl och Alma flyttade till Nainsdammen 1922 och efterträddes av Karl Olsson från Busken och hans hustru
Maja Sundberg från Nainsheden.

Efter det att Karl och Maja flyttade till det nybyggda pensionärshemmet i Gustavsfors 1959 har torpet varit fritidstorp.

I framkanten av bilden syns ringarna till den brunn som byggdes på den välbekanta kallkällan vid Kråkåsen.
Både torpet och kallkällebrunnen finns kvar än idag.


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Februari 2013



Med anknytning till januari månads bild och den kommande torpvandringen den 18 maj i år
visar vi ytterligare en bild från Nain. På bilden ser vi föreningens Valter Berg bedöma kvaliteten på vattnet i
Sikkakällan strax väster om torpet Lasseberg. Även Sikkakällan kommer att besökas under vandringen.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Januari 2013

 

Lördagen den 18 maj är det dags för en ny torpvandring.
I år tar vi oss an den gamla finnbyn Nain med anor från 1630-talet. Under byns storhetstid 300 år senare fanns där
de fem ursprungliga torpen, tre nyare torp, en undantagsstuga och en skola.
Under vandringen kommer vi naturligtvis att passera skolan.
Den byggdes 1924 av rivningstimmer från den tidigare skolan inom Nains skolrote som låg norr om Norra Bränna
på den så kallade Gråteråsen. Skolan togs i bruk hösten 1924 och dess första lärarinna var
Syrena Nilsson från Vilhelmina. Från och med krigsåret 1940 upphörde skolverksamheten och skolbarnen från Nain
fick åka bil med gengasdrift till Gustavsfors.
Bilden är tagen av Fritjof Berg vårvintern 1924.

 



-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

November
  2012







Under sommaren har det blivit några resor med bilen utefter den så kallade ”Ullbana”.
Den smala och bitvis krokiga grusvägen är egentligen byggd på banvallen för den smalspåriga järnväg som en
gång fanns mellan Manviken vid Stora Ullen och Hagfors, varifrån namnet Ullenbanan härstammar.

 

Det finns inte speciellt mycket skrivet om den gamla järnvägsbanan och det som finns innehåller många gissningar
och en del motstridiga uppgifter.
Det finns inte heller någon mångfald av kort från banan. I redaktionens gömmor finns dock två gamla negativ med
anteckning om att de är tagna i samband med en tågolycka utefter Ullenbanan. Någon datering finns dock inte.

 

Ullenbanan byggdes enligt säkra uppgifter under första värdskriget (cirka 1916) av Uddeholms Skogsavdelning för
transporter av skogsprodukter från Ullenområdet till Hagfors. Banan trafikerades fram till omkring 1928 av NKlJ och
rälsen revs upp i september 1936.  I en artikel i NWT den 1 september detta år skriver man:

Den gamla Ullenbanans saga är all, åtminstone som järnväg.
Sedan lastbilarna övertagit virkestransporterna har den nämligen blivit överflödig,
och man håller f n på med upprivning av räls och syllar.
Meningen lär vara att järnvägsbanken skall användas som väg för de tunga timmerfororna.

Av olycksbilderna framgår att loket är det anrika lok nummer 7, som senare fick namnet Hagfors.
Det tillverkades i Trollhättan 1883 och var både före och efter en ombyggnad 1910 ett ånglok.
Det var det sista av NKlJs ånglok i drift och avställdes 1956.
Loket är numera museilok och kan beskådas hos Hagfors Järnvägs- och Industrimuseum.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Juni
2012

 

Torrsommaren 1933 genomförde Uddeholmsbolaget förbättringsarbeten på kanalen mellan Knon och Valla.
Man sprängde bort större stenar och fördjupade kanalen. Allt arbete skedde med handkraft.
På bilden ses ett arbetslag med dåtidens skottkärror gjorda helt av trä och med järnhjul.

 

 

Mannarna på bilden är från vänster Torsten Emanuelsson, Karl Axelsson, Göran Weinholt, Folke Svensson,
Ivar Emanuelsson, Sven Svensson och Henning Axelsson, samtliga från Gustavsfors.
 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Maj 2012

 

 

Under maj månad har man påbörjat ett under flera veckor pågående underhåll av Nybron några kilometer söder om Gustavsfors.
Bron i sitt nuvarande utseende uppfördes någon gång på 1950-talet. Föregångaren uppfördes någon gång på 1920-talet.
Med tanke på den pågående upprustningen av bron visar vi denna månad en bild från 1920-talet med några mannar ur
arbetsstyrkan, i vilken ingick en dykare med en för den tiden helt modern utrustning.

 

I arbetsstyrkan ingick bland andra Karl Johan Rappholdt, tvåa från vänster och Anders Jonsson, sjätte man från vänster,
båda från Åskagen.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

April 2012
 


Månadens bild är tagen under påskveckan i år och föreställer torpet Manheden vid Ulldammen.
Anledningen till att detta torp nu tilldrar sig så stort intresse är att det utgör inkörsporten till partiledaren Stefan Löfvens
härstamning från Gustava.
 
År 1867 föddes på detta lilla torp Johanna Byström, som var mormors mor till Stefan Löfven.
Hennes far, Karl Johan Byström, hade några år tidigare flyttat från Risberg till Manheden för att tillträda tjänsten som
dammvakt vid Stora Ullen.
Karl Johans farfar, som lystrade till namnet Carl Johan Byström, hade ett par årtionden tidigare flyttat från Kila till Risberg
där han var trädgårdsmästare vid Herrgården.
 
Karl Johan Byström var gift med Anna Jonsdotter (1844) från Gumhöjden.
Hon härstammade genom Maria Nilsdotter (1809 Trindtjärn), Stina Nilsdotter (1782 Knäberg),
Lisken Persdotter (1744 Lilla Ullen), Per Eriksson (1720 Stora Örsjön) och Erik Persson (1689 Stora Örsjön)
från Stalle-Pelle (Per Persson) från Stora Örsjön.
 
Genom sin härstamning från Stalle-Pelle har således Stefan Löfven släktskap inte bara med musikeliten från
H
agfors kommun såsom Christer Sjögren, Stefan Borsch, Lena Dahlman, Git Elfwing och Jimmy Jansson utan
även med Buzz Aldrin, SF-journalens Gunnar Skoglund, PRO-ordföranden Lars Sandberg och poeten Nils Nilsson.
Det var tydligen något riktigt extra med generna hos den gode Stalle-Pelle.


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mars 2012

 

Månadens bild förställer den snickeriverkstad som ägdes av Karl Larsson i Nopa i Gustavsfors.
Verkstaden låg strax väster om bostadshuset i Nopa, vars tak syns ovanför verkstadstaket.
Fotot är från mars 1962.


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Februari 2012
 

I oktober 2007 hade vi en bild från backtävlingar i Finnfallabacken från 1930-talet införd.
Samtidigt efterlyste vi om någon hade några upplysningar att lämna om dessa tävlingar. Tyvärr förblev efterlysningen resultatlös.
Någon har dock anmält tvivel om att några tävlingar skulle ha ägt rum där. Själva kännedomen om att backtävlingar ändock
har ägt rum i backen har inte lämnat hemsidans redaktion någon ro.

 

Efter några års ostillad nyfikenhet och ivriga forskningar kan vi nu presentera mer än bildbevis från tävlingarna.
I Karlstads-Tidningen från måndagen den 10 juli 1933 har vi kunnat återfinna en annons om tävlingarna.
Arrangörer var Hagfors Motorklubb. I annonsen lockade man med två av de bästa tävlingsåkarna i Värmland, Karl Bågenholm
och Arnold Linder från Karlstad.



Men det häftigaste i annonsen är att man skröt med att man använde
elektrisk tidtagning vid tävlingen.

 

Redan på tisdagen den 18 juli hade tidningen en liten notis om tävlingarna i Skinnfallabacken (?!!) utanför Hagfors,
som hade setts av omkring 500 personer.
Tävlingarna hade synbarligen omfattat sex olika klasser för solomotorcyklar, två klasser för sidovagnar och en bilklass.

Tydligen var det ingen överdrift att man i annonsen lockade åskådare med kanonerna Karl Bågenholm och
Arnold Linder från Karlstad. De vann nämligen racerklasserna B och C. Arnold Linder presterade även den i särklass
bästa tiden av samtliga deltagare, 23,66 sekunder uppför Finnfallabacken.
Simon Höög från Hagfors vann racerklassen i Klass A på 48,08 sekunder.

 

I katalogklassen i Klass C deltog flera Hagforsåkare.
Klassen fick följande prislista.
Observera att även motorcykelmärket fick sin beskärda del av äran.

 

1. Erling Höglund, Munkfors, AJS 29,27 
2. Einar Karlsson, Karlstad, Husqvarna  29,77 
3. Gustav Engström, Karlstad, Royal  32,02
4. B. Lundqvist, Ransäter, Radco   35,42
5. Folke Haffling, Hagfors, Husqvarna 36,62
6. Paul Fridman, Hagfors, OK       37,25
7. Erik Magnusson, Hagfors, Rex  37,67
8. Gustav Jonsson, Stöllet, Norton 39,19

                
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Januari 2012

 

 

Årets första bild får bli en liten påminnelse om det jubileum som kommer att gå av stapeln i Uvanå i början av nästa månad.
Då är det nämligen 50 år sedan den allmänna vägen mellan Uvanå och Tyngsjö öppnades för trafik via den bro för biltrafik
som då byggts över Uvån.

Genom den nya vägen fick även de boende på Sundudden väster om Uvån och sjön Nain möjlighet till bilburen kommunikation
ända fram till farstutrappan. Fram till 1962 hade man bott och levat i helt väglöst land.

 

I över 30 år hade Axel Hedman och hans hustru Emma, född Svärd och född på Sundudden, då kämpat för att få bilväg fram
till den lilla byn. Äntligen kröntes kampen med en seger för den lilla människan. I åratal hade de boende då använt roddbåt för
att via Nain och Uvån ta sig fram vattenvägen till Uvanå för att få tillgång till allmän väg. På vintern var vattnet strömt och isen
var mycket förrädisk. Långa tider under hösten och våren var isoleringen mer eller mindre total.

 

Karl Karlsson på Pettersåsen, men född i Lövsjöåsen, har berättat att man under någon gång under hans skolår byggde
en liten gångbro över Uvån strax norr om smedbyggningen i Uvanå.

Under matrasterna brukade barnen springa den lilla biten från skolan i Uvanå till älven för att titta på byggnationen.

 

Månadens bild av den ranka gångbron över Uvån är hämtad från strax innan den drogs av landfästena och lämnades åt sitt öde. Resterna av den gamla bron kan än idag skådas strax norr den nuvarande bron. Där ligger den i uppväxande björksly på Värmlandssidan av Uvån och vittnar om Axel Hedmans långa kamp för vägförbindelse till Sundudden från Uvanå och Tyngsjö.


 

Den som eventuellt kan identifiera någon av flottarna ombeds att ta kontakt med
Roland Svensson på telefon 0563 – 145 74 eller mail ullen.svensson@tele2.se.


Månadens Bild 2012
Månadens Bild 2011
Månadens Bild 2010
Månadens Bild 2009
Månadens Bild 2008
Månadens Bild 2007

Månadens Bild 2006