December 2009

Årets sista månad innebär en hektisk tid för alla affärsanställda genom den alltmer intensiva julhandeln. Förr följdes julhandeln av en minst lika intensiv period.
Kring årsskiftet skulle det rikt varierande varulagret inventeras.
Månadens bild är hämtad från Kooperativa Föreningens butik i Gustavsfors vid en inventering årsskiftet 1949/1950.

Kooperativas butik i Gustavsfors byggdes och togs i drift 1944.
Vid det första verksamhetsårets slut fanns 148 registrerade medlemmar inom föreningens område, distrikt VIII av Hagfors Kooperativa Handelsförening.

 
På bilden ser vi från vänster:
Ture Wahlström, Georg Lindberg, Börje Stålberg, Birgit Carlsson, Alice Weinholt
och föreståndaren Karl-Axel Carlsson. De två förstnämnda var föreningens kontrollanter
medan övriga utgjorde butikens personalstyrka.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

November 2009

Nu när november har kommit med regn, snö och kyla som ger halkigt väglag presenterar
vi två bilder från en tid utan vägar. Bilderna är tagna någon gång på  1930-talet. 
På den tiden fanns ingen väg överhuvudtaget fram till det lilla torpet Norra Lövsjöåsen,
som då låg på en ö mellan Södra och Norra Lövsjön samt Bergtjärn.
Enda förbindelsen från torpet ut mot stora vida världen var en flytbro bestående av
avkapade trädstammar på vilka det låg en gångbana av plank med en knapp meters bredd. Tänk bara att balansera över denna bro en kulen novembernatt med blåst och
snöblandat regn och helt i avsaknad av belysning.
Så var förhållandena för befolkningen på Norra Lövsjöåsen fram till dess att en med bil
körbar väg drogs mellan Uvanå och Brunnberg i början av 1950-talet.

Förutom den nämnda flytbron fanns naturligtvis båt att tillgå. Större och tyngre saker
samt boskapen roddes mellan ön och fastlandet i en liten flatbottnad färja.


Astrid Karlsson från Norra Lövsjöåsen posera mitt ute på flytbron.
 


Astrid tillsammans med sin kusin Ingrid Johansson, i en båt vid flytbrons södra landfäste.


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Oktober 2009

Så här i höstens övergång till vinter presenterar vi en bild från sågen som låg nedanför Magerås
på den så kallade Kolarudden.
Den första kända sågen i Gustavsfors låg uppe vid kvarnen vid övre Bergdammen.
Denna såg var i drift mellan 1819 till 1917, då den revs. Den ersattes då av en ny såg på Kolarudden.
I anslutning till den första sågen byggdes en tvåfamiljsbostad åt bygdens sågare och mjölnare.
Trots att sågen flyttades behöll man den gamla sågerbyggningen som bostad för dåvarande
sågaren Fridolf Lindgren.

Interiörbilden med de otydliga sågarbetarna är tagen i mitten av 1950-talet, några år innan sågen
skattade åt förgängelsen 1958.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

September 2009

Denna sommar är det exakt 60 år sedan man påbörjade uppförandet av hembygdsgården i Gustavsfors.
Upphovet till att det överhuvudtaget bildades en hembygdsförening och uppfördes en hembygdsgård
var egentligen ett arv från Calle Jularbos Gustavabördiga fru Alma Olbers.
Alma dog 1846 och testamenterade sina inventarier till en då ännu inte existerande hembygdsförening
i Gustav Adolfs kommun.

En hembygdsförening bildades och Uddeholmsbolaget skänkte en gammal då obebodd torpstuga
längst norr i Laggåshöjden på det så kallade Otto-stället. Därtill skänktes en lämplig tomt och 500 kr
för kostnader för stugans transport till byggnadstomten. Enligt en protokolls-anteckning genomfördes
transporten från Laggåshöjden till Gustavsfors den 6 juni 1949.
Därefter vidtog uppmonteringen av timmerstugan i Gustavsfors. Ansvarig för monteringen var
Henry Larsson med hjälp av Fridolf Lindgren och Nils-Johan Eriksson.

De sista som bodde i den gamla stugan i Laggåshöjden var Jan och Stina Karlsson.
Stina härstammade i flera generationer från Laggåshöjden och det lilla numera nästan helt glömda
torpet Myren strax väster om det norra torpet i Laggåshöjden.
Jans far arbetade i hyttan vid Gustavsfors men härstammade efter Andergubben från Nain.
Genom att det gamla torpet blev hembygdsgård minde än ett stenkast från Gustavsfors hytta så får
man väl säga att cirkeln därmed var sluten för stugan för Jan Karlsson del.

På Karl Ivar Svensson kort från sommaren 1949 ses Nils Johan Eriksson från Harberg i färd
med uppmontering av hembygdsgården.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Augusti 2009  

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA.
                  

Efter den regnrikaste sommaren i mannaminne, med forsande vatten i massor, går tanken till alla
de dammar som reglerar vattennivån i våra sjöar.
Elbolaget Fortum utreder för närvarande möjligheterna till att ta bort de befintliga dammarna i
22 av kommunens sjöar. Däribland finns dammen i Stora Ullen.
Den första hålldammen i sjön byggdes redan 1712, således före Bengt Gustav Geijer den äldres
inträde i verksamheten i Uddeholm.
Om dammen rivs kommer vattennivån i sjön att sänkas med ungefär 270 centimeter.
Om detta sker kommer hela den gamla lastageplatsen vid Ullenbanans slut att blottläggas helt.

Med hänsyn till detta och med tanke på Lars T Stenssons boksläpp om NKlJ under sommaren
är det kanske på sin plats att presentera en bild från Ullenbanans ändpunkt.
Banan var aldrig upplåten för persontrafik men detta hindrade varken tågpersonalen eller de
boende runt Ulldammen att använda de tomma virkesvagnarna som tillfälliga ”resandekupeer”.

Kortet är enligt uppgift taget exakt vid Ullenbanans ändpunkt, som numer delvis ligger under vatten.
Loket på bilden torde vara det anrika ångloket, NKlJ nr 19.
Mannen på bilden ska enligt säkra uppgifter vara Lars Ullman från Ullen.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Juni 2009

Eftersom hösten bussutflykt bland annat kommer att göra ett stopp vid Bjursjön är det kanske lämpligt
att visa en bild från Bjursjöns skola. Skolan vid Bjursjön var i drift mellan åren 1903 och 1939.
Den första lärarinnan hette Anna Kristina Olbers och var dotter till klockaren Johan Erik Olbers
från Gustav Adolfs kyrkoby.
Anna Kristina gifte sig så småningom med med Karl Johan Persson från Bjursjön. 
Hon efterträddes av Elin Sahlin från Skaraborgs län1928. Då skolan lades ner 1939 flyttade
Sahlin till Nain och sedan vidare till Norra Råda. Tidvis tjänstgjorde även Berta Palmqvist från
Rämmen vid Bjursjöns skola.

Redan i mars 2006 hade vi en bild från Bjursjön intagen på hemsidan.
Den bilden var tagen från själva skolan och visade Bjursjötorpet med det östligaste av torpen i
Vålberget i bakgrunden. Den gången riktade vi en vädjan till läsekretsen om fler gamla bilder från
Bjursjön men utan resultat. Vi gör nu ett nytt försök. Har du som tittare/läsare tillgång till bilder från
Bjursjön med omnejd, tag kontakt med Roland Svensson eller Bosse Sjöström.

Månadens bild visar skolans elever samlade utanför skolan förmodligen den sista vintern skolan var i drift.
Med hänsyn till elevernas födelseår är bilden förmodligen tagen läsåret 1938-1939.
De yngsta barnen, Eva Persson och Gunnar Danielsson var födda 1930, och det äldsta,
Märta Olsson var född 1924.

Klicka på bilden för att förstora den!

På bilden i strikt ordning från vänster:

Holger Hallqvist, Myråsen, Eva Persson, Bjursjön, Gunnar Danielsson, Bjursjön,
Vera Olsson, Flåsjön, Inga Olsson, Flåsjön, Märta Danielsson, Bjursjön,
Berta Palmqvist, Rämmen. Lärarinna, Ingvar Oskarsson, Flåsjön, Albert Danielsson, Bjursjön

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Maj  2009

Klicka på bilden för att förstora den!

Denna månad får vi fira ett litet 62-årsjubileum. I maj 1947, efter den torraste våren i mannaminne, beslutade nämligen fyra av landets dåvarande försäkringsbolag att skänka tio stycken gamla militärjeepar till stöd för brandbekämpningen på orter där försäkringsbolagen drev rörelse i större omfattning.
Försäkringsbolagen var Skandia, Veritas, Fylgia samt Skogsförsäkringsbolaget.
Denna form av bidrag för brandbekämpning var inte ny utan hade funnits sedan 1931.
Att  bidraget under 1947 kom att bestå av brandjeepar hade sin förklaring i att det efter andra
världskrigets slut fanns ett överskott av amerikanska militärjeepar i Europa som såldes ut till rimliga priser. Dessutom hade man inom brandväsendet kommit till insikt om att en jeep var idealisk för att snabbt kunna transportera ut en första ledningsstyrka till brandplatser som låg lite mer avsides.

Klicka på bilden för att förstora den!

Bland de kommuner som i juni 1947 fick en brandjeep av denna sammanslutning av försäk-ringsbolag
var Gustav Adolf, för övrigt den enda kommunen i Värmland. Jeepen var av modell Willys-Overland.
När kommunen fick jeepen var den målad i sedvanlig brandkårsröd färg.
Under den fanns däremot den ursprungliga militärfärgen med fordonets militära registreringsbeteckning
och nummer som det hade i den amerikanska armén.  I det svenska bilregistret begåvades jeepen med registreringsnummer S 9765.

I början av 1970-talet såldes jeepen till Harald Jahnke från Åkarp i Skåne.
Under arbetet med att återställa jeepen i ursprungligt skick som militärjeep kom de gamla
militära registernum-ren fram. Med ledning av dessa har Jahnke via USA kunnat få fram att jeepen
tillhörde United States First Army under general Omar Bradley och att jeepen deltog i de allierades
land-stigning vid Utah och Omaha beach samma vecka i juli 1944 som skrivaren av dessa rader föddes.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

April 2009

KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA!

Under vårvintern har hemsidans redaktion varit på besök på Gammelkroppas Skogsbruks-skola
för att titta igenom deras foto- och filmarkiv. I deras gömmor fanns några intressanta kort från Gustava.
Eftersom snön har smält och våren har kommit är det kanske på sin plats att visa en bild från
Deglundsbäckens station från vinten 1927.
Sedan ungefär ett årtionde tidigare hade Uddeholmsbolaget inlett utkörning av virke från skogen
med traktorer i stället för med häst. Detta gällde framförallt i södra Gustava där det saknades
naturliga möjligheter till flottning och landtransporterna var längre.

Stora mängder virke kördes med traktorer från skogarna runt Ullen och Örsjöarna ner till
Deglundsbäcken för vidare transport med järnväg.
På bilden är ett par ”gubbar” sysselsatta med att ta hand om några rejäla traktorsläp med virke.
Trots att det endast var fråga om korta liggetider vid Deglundsbäcken förvånas man över de
strikta och välordnade virkesvältorna.

I bildens bakkant ses det gamla pumphuset.  

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mars 2009

Äntligen har det varit premiär på den filmatiserade versionen av Stieg Larssons bok:
Män som hatar kvinnor.
I filmen förekommer, för Sällskapet Gustavaforskning, helt väntat
den gamla stallbyggnaden på Lundbergsstället i Lilla Laggåsen i en statistroll.

I bokens kapitel 19-20 är den kvinnliga huvudpersonen Lisbeth Salander sysselsatt med att söka
plocka fram uppgifter om ett antal ouppklarade kvinnomord med koppling till varandra och till ”mordet”
på bokens Harriet Vanger. I filmen sker sökningen via Internet bland scannade tidningsurklipp.
Den sökning som i filmen ger träff visar ett urklipp av en fejkad tidningssida där det finns en bild
av en ladugård. Denna bild har filmgänget hämtat från en bild av stallet i Lilla Laggåsen som lånats
av Sällskapet Gustavaforskning. I filmens tidningsartikel blandas dock uppgifter från tre av bokens
olika mord till ett enda. Artikeln är från den 12 augusti 1962 och redogör för mordet på Sara Witt i en
ladugård utanför Vilhelmina.

Så i väntan på ett eventuellt gage får nu stallet i Lilla Laggåsen sträcka på sig ordentligt och
yvas över sin tvivelaktiga berömdhet!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Februari 2009

 Efter det att vi under december lade ut en bild av stugan åt Erk i Fjällsberg har vi fått en fråga
om vi också har någon bild av Erk själv. Självklart har vi det. Det finns antal bilder, om än få,
av av Erk i Fjällsberg. Här nedan kommer det som vi funnit var bäst.

Erik Jansson eller Erk i Fjällsberg var född den 6 oktober 1852. Hans föräldrar var Jan Svensson
född 1804 och död 1866 vid 62 års ålder samt Anna Persdotter född 1811 i Laggåshöjden och
död 1893 i Fjällsberg 82 år gammal.
Notabelt är att Erks mor Anna var syster till både Ingeborg Persdotter som var gift med Ullfallsmördaren
Per Olsson och till Stina Persdotter som var gift med Jan Ersson i Backtjärnstorpet, som åtalades
för mordet på Matts Danielsson vid Otterdalen år 1851 men som han frikändes för.  

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Januari 2009

Välkommen till ett nytt år och till nya bilder!

I början av 1990-talet drev Skogsvårdsstyrelsen ett projekt som vi vill minnas hette Skog och Historia.
Några av föreningens medlemmar deltog i en cirkel inom projektets ram i Hagfors.
Vi nämnde då att man förr flottade kolved på Uvån till centralt belägna kolplatser, bland annat
vid Aven i Gustavsfors, vid Ängfallheden och på Älvnäs i Hagfors.
All då närvarande skogs-expertis skakade på huvudet och menade att det hade man aldrig hört talas
om så det trodde man inte på.

Klicka på bilden för att förstora!


Klicka på bilden för att förstora!

Men flottning av kolved har verkligen skett. I en särskild "buntmaskin" lastades en lämplig kvantitet
kolved som man sedan surrade järntråd runt till en mosa.
Det visade sig dock att järntråden inte höll för påfrestningarna under flottningen utan mosorna
sprängdes och kolveden skingrades. Järntråden ersattes därför av järnkätting.
Flottningen av kolved blev trots det ingen succé och metoden togs tämligen snart ur bruk.
Ett exemplar av en buntmaskin fanns under lång tid kvar i ett magasin i Gustavsfors men försvann
därifrån när magasinet revs. Finns maskinen kvar? Finns det någon som har upplysningar om detta?
Fram till dess får läsekretsen nöja sig med två bilder från hanteringen av kolvedsbuntar för flottning.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Klicka vidare för 2008.