Månadens bild 2008

December 2008

Under årets sista månad ska vi vandra nästan längst söderut i Gustava.
Mellan byn Torkhuset och Sjöändtorp vid Stora Ullens sydspets låg under ett 70-tal år ett litet ensamt
torp som hette Fjällsberg. Torpet är helt förknippat med en dåtida känd och färgstark person som
hette Erik Jansson eller känd som Erk i Fjällsberg.

Fjällsberg var från början en kolplats som började nyttjas för bete och slåtter av Eriks föräldrar som
arrenderade det översta torpet i Torkhuset. År 1861 tog Eriks bror Anders över arrendet och föräldrarna
byggde en liten stuga i Fjällsberg. Erik var då 9 år, han var född den 6 oktober 1852.
Fadern dog dock redan 1866 varefter modern bodde kvar med fyra barn. Syskonen Ingeborg, Maria
och Jan flyttade ut medan Erik blev Fjällsberg troget tillsammans med sin mor som dog 1893.

Erik var kunnig i de flesta av det dåtida hushållets arbeten.
Han var flitigt anlitad som medhjälpare vid begravningar, 50-årskalas eller andra tillställningar i bygden.
Han kom flera dagar i förväg och bakade och lagade mat. I folkmun kallades han därför lite föraktfullt
för ”köksa i Fjällsberg”. Idag skulle han säkert ha kallats för ”festfixare” ā la Bindefeldt.

Erik var dessutom tillfällighetspoet och har efterlämnat ett antal dikter med lite personkritiska drag.
Han var dessutom ansedd för att vara trollkunnig och beskylldes för att ha utövat spökerier i granntorpen.
På  ålderns höst blev Erik så skröplig att han i oktober 1932 togs in på ålderdomshemmet i Geijersholm,
där han slutade sina dagar den 28 december 1935.
Stugan i Fjällsberg blev öde och förföll för att slutligen användas till ved.

Klicka på bilden för att förstora!
Stugan åt Erk i Fjällsberg

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

November 2008

Månadens bild har vi hämtat från Laggåsen och närmare bestämt från den vattendrivna såg
som låg vid Laggåsälven strax nedanför skogvaktarebostaden vid Kvarntäppan.
Bilden är förmodligen från 1920-talet. Personerna på bilden är från vänster, Gösta Bergkvist,
Axel Karlsson och Albert Liljeman samtliga boende i Laggåsen.
Sågen ödelades i samband med den stora naturkatastrofen den 14 januari 1944 då Storsjödammen brast.
Ett kraftigt jordskalv, som berörde stora delar av mellansverige, i kombination med hög
vattenuppdämning med följande lyftning av det  i istäcket fastfrusna tjällagret i dammvallen var
orsaken till att dammen brast. Idag finns inga som helst rester av sågen.

Klicka på bilden för att förstora!
från vänster, Gösta Bergkvist, Axel Karlsson och Albert Liljeman.

Oktober

Nu när hösten kommit på allvar är det dags att börja plocka i gamla papper och kort igen.
Augusti gick i en rasande fart men vi hann i alla fall med att ordna en kulturresa med buss till
de södra delarna av Gustava. Ja, vi stack till och med över den gamla sockengränsen och gjorde
en avstickare till Motjärnshyttan och Lång-Christoffers gamla finnhytta. Även årets bussresa var
mer än fullbokad. Förutom besöket i Motjärnshyttan hann vi med att besöka Skyttåsens
kvartsbrott och Uddeholmshyttan. Planeringen inför nästa års bussutflykt är redan i full gång.
Vi återkommer i Gustavabygdens sommarnummer med inbjudan och med uppgift om vilka
begivenheter vi tänker besöka.

Under september var det tänkt att vi skulle ta itu med uppdatering av hemsidan.
På grund av att Kulturkontoret i Hagfors lagt ner sin verksamhet har vi fått se oss om efter
ny teknisk assistans. Denna övergång har medfört en del strul men nu är vi mogna att börja
presentera nya inslag i månadens bild.

 Så här på hösten är det dags att kolmilorna, eller...

Vi har i alla fall valt att visa en bild av när Verner Hedman från Falla och Nain kolade gengaskol
vid Majanpess i början av 1940 – talet. På bilden har den glade kolaren fått besök av hustrun
Elin och äldste sonen Bengt. Majanpess är en mosse mellan Nain och Valla som av allmänna
kartverket benämnes Majanpäsmossen.

Klicka på bilden för att förstora den!
Elin och Verner Hedman med sonen Bengt på 1940: talet
kolande gengaskol vid Majanspess.

Juni

Sommaren är här och semestrarna står för dörren.
Vi nutida människor är vana att ha kortare eller längre semesterledigheter under sommaren.
Annat var det förr. Månadens eller rättare sagt sommarens bild hämtar vi från en slåtter i Laggåsen
i slutet av 1920-talet. Höbärgningen var ett omfattande arbete som krävde stora personella insatser.
Varje strå skulle tas tillvara för att trygga fodertillgången för gårdens alla kreatur under långa vintermånader.
Lägg märke till de många höräfsorna av trä.


I främre raden på bilden ser vi från vänster: Karl Olsson, Laggåsen,
Edvin Eriksson, Traneberg, Helena och Kristin Olsson, Laggåsen,
Edla Eriksson, Lilla Laggåsen, Mina Liljeman, Anna Lindberg och Ida
Liljeman, alla Laggåsen.

Bilden är en kopia från en glasplåt efter Anders Åhslund från Laggåsen.

Under juli månad tar även hemsidans redaktör semester men återkommer i augusti.
Den tidigare annonserade kulturresan den 30 augusti är tyvärr fullbokad sedan länge sen.
Vi lovar dock att återkomma med ett utökat antal resor nästa år eftersom intresset är så stort.
Till dess tillönskas hemsidans alla läsare en riktigt trevlig och angenäm sommar!

Maj

Månadens bild har vi hämtat från Skyttåsens kvartsbrott strax sydost om Gustav Adolfs kyrka.
Enligt uppgift är kortet taget omkring 1902 och fotografens namn är inte helt klarlagt.
Idag är gruvan helt vattenfylld och liknar en liten skogstjärn. Men en gång i tiden sjöd här av liv.
Stora mängder kvarts som huvudsakligen användes vid Hagfors Järnverk bröts i gruvan.
Enligt Jeoorj Larsson påbörjades brytningen omkring 1890, vilade i perioder för att slutligen
läggas ner helt 1943.

Den siste gruvfogden vid Skyttåsen var Johan Alfred Pollack från Blomsterberg.
Johan Alfreds son Karl Pollack eller Calle som han kallade sig efter att ha "emigrerat" till Amerika
på 1950-talet var en man med många strängar på sin lyra.
Förutom bagare var han uppfinnare, dalahästmålare, filmare, tecknare m.m.
Vid årets Gustavaträff kommer en del kort från Skyttåsen och andra minnessaker efter Calle att visas.
För detta riktas i förväg ett stort tack till Calles systerson Mats Sörbo i Borlänge.

April

Våren är kommen och fotbollsallsvenskan har börjat för både damer och herrar.
Någon allsvensk fotboll har ju aldrig spelats i Gustava men väl fotboll på lägre nivå på gamla Uvåvallen.

Redan 1927 bildades Gustafsfors AIF med fotboll och skidor på programmet. Uddeholmsbolaget anslog
mark till fotbollsplan på den gamla kolningsplatsen vid Aven. På ett underlag av grus och kolstybb
spelades sedan fotboll till fram under krigsåren då föreningen gick i graven.

Ett tiotal år senare var man beredd att dra igång fotbollen igen. En ny förening med det snarliknande
namnet Geijersfors AIF bildades 1955. Uvåvallen försågs med ett lager matjord och såddes med gräs.
Laget avancerade snart från division VII till division VI, där man var bofasta under många år.

Här kommer en lagbild av GAIFs första representationslag från 1955.


Knästående fr.v. Sven Nilsson, Yngve Eriksson, Harry Sundqvist
(Johansson), Karl-Erik Nord, Kjell Emanuelsson. Stående fr.v. Åke
Zetterlund, Sven Höglund, Sören Adolfsson, Börje Buskhe, Gunnar
Eriksson, Bengt Larsson och Gunnar Larsson.
 

Mars

Månadens bild har några år på nacken. Den är enligt uppgift tagen på 1870-talet och speglar hur
det vid den tiden såg ut på Geijersholms bruk.

Bruket är det äldsta av Uddeholmsbolagets anläggningar inom Gustava. Redan på 1670-talet hade
Uddeholmsverkens grundare Johan Karlström tankar på att anlägga ett hammarverk på platsen.
Av olika skäl förverkligades dock aldrig dessa planer. Det blev sedan Bengt Gustaf Geijer d. ä. som
kom att anlägga Geijersholm bruk efter det att han i början av 1700-talet hade förvärvat marken runt
Uvån av hemmansägarna i Emtbjörk för 3 tunnor salt och 13 rullar tobak.

Anläggandet av hyttor och hamrar var på den här tiden starkt reglerat.
Geijers planer sågs inte med blida ögon någonstans och han hade svårt att visa att han kunde
försörja en tilltänkt anläggning med egen malm och eget tackjärn.
Efter långa stridigheter fick han dock 1731 slutligen privilegium att anlägga ett bruk med två härdar på den
östra sidan av Uvån på den plats som han namngav till Geijersholm.
I samma privilegium fick han också tillstånd att anlägga en hytta vid sjön Deglunden som han namngav till
Traneberg efter sin hustru Lovisa Tranea.
Enligt uppgift skulle han dock, säker på sin sak, ha tjuvstartat och haft anläggningen klar redan 1730.

År 1871 lades stångjärnstillverkningen i Geijersholm ned, varefter det endast handlade om tillverkning
av s.k. smältstycken fram till den definitiva nedläggningen 1889.

Alldeles till vänster om bron syns hammarsmedjan. Med hänsyn till smedjans bristfälliga underhåll och
vetskapen om att verksamhet pågick till 1889 är det tveksamt om kortet är taget redan på 1870-talet.
Det mesta talar för att det är taget ett 20-tal år senare. På bilden ses även hitom älven den gamla kvarnen
och bakom smedjan alla kolhus och övriga förråd. Längst upp till höger syns även den äldre herrgård som
föregick den nu befintliga herrgårdsbyggnaden.

Kortet är dock aktuellt av en annan anledning, nämligen den gamla järnboden från 1860-talet.
I den förvarades det färdigställda stångjärnet innan det forslades vidare ut över världen.
Denna järnbod är det enda i originalskick ännu bevarade byggnadsminnet från Uddeholms
järntillverkning inom Gustava, undantaget byggnader för bostadsändamål.
Förhoppningsvis kommer den att underhållas så att den kan räddas för kommande generationers
gustavingar, för det är den värd.
 

Februari

Förra året publicerade vi några skolkort från Laggåsen. Den här månaden har vi plockat fram ett skolkort
från Nains skola. Kortet är med största säkerhet taget sommaren 1932 vid sydöstra knuten av skolhuset.
Lärarinnan, som sitter längst till vänster på bilden, hette Serena Nilsson och var född 1897 i Vilhelmina
socken i Lappland.

Barnen är från vänster:

Birger Larsson född 1922 Ryhult
Helga Jansson född 1919 Stenbokullen
Elna Gustavsson född 1921 Norra Stenbohöjden
Rut Gran född 1921 Södra Stenbohöjden
Ingrid Johansson född 1920 Nain
Sven Svensson född 1920 Nain
Lisa Svensson född 1922 Nain
Elna Persson född 1921 Nain
Petrus Möllberg född 1922 Nain

Skolan i Nain byggdes 1924 av timmerlämmar som man erhöll då man efter höstterminens slut
1923 rev den då befintliga skolan på Noler Bränna, i folkmun kallad Gråteråsen.
Skolan togs i drift höstterminen
1924 och togs ur drift efter vårterminen 1940.

 

Januari

Sällskapet Gustavaforskning önskar samtliga medlemmar en riktigt god fortsättning på det nya året med
hopp om ett aktivt deltagande i föreningens gemensamma arbete.

Biblioteket i Gustavsfors har som vanligt öppet varje helgfri tisdag kl. 17.00-19.00 med undantag av juli månad.

Medlemstidningen GUSTAVABYGDEN kommer som vanligt ut med två nummer under året, i juni respektive
december. Bidrag för eventuell publicering tas gärna emot av tidningens redaktör Valter Berg.

Övriga planerade aktiviteter under året:

Januari-april Släktforskningscirkel på biblioteket under ledning av Valter Berg.
April Visning av gamla Gustavabilder. Gustavsfors skola.
1 Maj Fältvandring.
14 Juni Gustavaträffen med årsmöte. Gustavsfors skola.
Augusti/september Guidad kulturresa till södra Gustava.
Oktober/november Eventuell bildvisning.
November Arkivens Dag på biblioteket.

Inför arbetet med den kulturvandring som föreningen genomförde i Geijersholm hösten 2005 försökte vi
få fram fotografier från den verksamhet som bedrevs utefter järnvägsstumpen mellan Geijersholms station
och Starrkärr.
I vårt eget bildarkiv finns ingenting från denna verksamhet och vi kunde trots efterforskningar inte få fram
något material i övrigt.
Det är därför med glädje som vi kan presentera följande bilder från Geijersholm.

Bild från Tegelslageriet som låg ungefär där Uno Carlsson numera bor.
Mannen på bilden är basen för verksamheten Teodor Jönsson.

Bild från den av Uddeholmsbolaget startade sågen driven av en dieselmotor,
senare elektrifierad, som fanns längre norrut efter banan mot Starrkärr.

Bild från den lastkaj för virke och stubbar som låg norr om sågen.
Rester av kajen finns ännu kvar.
Är det någon som känner igen gubbarna på bilden, så hör av dig till Roland Svensson.



Klicka vidare för 2007.