Månadens bild 2007

December 2007

I senaste numret av GUSTAVABYGDEN finns en artikel om den kortaste av NKlJ:s bibanor, den av artikelförfattaren benämnda Ängfallhedsbanan. Vi har under senare tid inventerat de bilder som finns
från den bandel som fanns mellan Starrkärr och Gustavsfors.
Denna bana byggdes 1922 och revs 1949. Den användes uteslutande för transporter av kol och
virke till Hagfors Järnverk. Antalet bilder från banan är minst sagt begränsade.

I samband med Arkivens Dag i Gustavsfors den 10 november kom det fram ett mycket tydligare foto
med en vinterbild av ett frustande ånglok som enligt uppgift är tagen i Gustavsfors, än det som
redan tidigare fanns i redaktionens gömmor.
På det tydligare kortet kan man klart se att bilden är tagen från Knäppa mot kolhusen vid nedre Bruket
just som tågsättet passerar järnvägsbron över Knoälven.
Finns det någon som har ytterligare
uppgifter om bilden eller har eller känner till andra kort från bandelen Starrkärr-Gustavsfors
ombedes denne ta kontakt med Roland Svensson, tel. 0563-145 74.

I samband med Arkivens Dag fick varje besökare en gratislott för utlottning av ett exemplar
av den nya Hagforsfilmen
Staden kring Bågen.
Då filmen premiärvisades i Hagfors förrättades dragning i lotteriet.
Vinnare av filmen blev, Oscar Curtson Karlsson, Dragsjöberg, som redan förärats priset.
Gustavaforskning ber att få gratulera!

November 2007

Arkivens Dag
Den 10 november manifesterades Arkivens Dag runt om i landet.
Så sker sen 1997 alltid den andra lördagen i november, då landets alla myndigheter och institutioner
ordnar arrangemang runt sina arkiv för allmänheten.
Hagfors kommun har länge varit en vit fläck i dessa årliga arrangemang.
Vid årets 10-årsjubileum bidrog vi med att ordna öppet hus och visa våra arkivsamlingar samt
möjligheter till släktforskning på biblioteket i Gustavsfors.
Den trånga lokalen var välfylld hela dagen, där alla besökare förutom kulturell näring även bjöds på
kaffe med dopp samt erhöll gratislotter i utlottning av kulturpriser.

Filmpremiär

För lite drygt ett år sedan hade vi premiär för en Hagforsfilm, som hette alla dessa Hagfôrsinger.
Nu är det klart att filmen får en efterföljare, som heter Staden kring Bågen.
Filmen premiärvisas på Älvstrandens aula torsdagen den 29 november, kl. 19.00. Entréavgift 100 kr,
som berättigar till köp av filmen i DVD- eller VHS-format för 200 kr under visningskvällen.
Ordinarie pris är 250 kr. Filmen, som är 55 min. lång, finns därefter att köpa hos styrelsens medlemmar
eller hos Expert i Hagfors.

Första halvan av filmen innehåller bilder av händelser och olika företeelser i Hagfors samt ett
ordentligt bildsvep över hur Hagfors, med byggnationen av höghusen, såg ut på 1950-talet.
Andra hälften ägnas åt att porträttera lite drygt 200 mer eller mindre kända Hagforsbor såsom:
stålblåsaren Niklas Pettersson, Post-Anton, Josef Elm, Jeoorj Larsson,
idrottsprofilen Sven Edlund, Fesk-Klas m.fl.

Filmen bygger på 8-mms smalfilmer av Bertil Brattlund, Ronnie Fails, Per Johansson,
Olle Pettersson och Verner Sandberg.
Den har en fyllig speakertext som lästs in av Christer Sjögren.

Oktober 2007

När det nu är klart att Hagfors inte längre är huvudort för Svenska Rallyt ter det sig ganska naturligt att
publicera en bild då Gustava var huvudort för områdets motortävlingar.
Vid tiden före och under andra världskriget genomfördes det backtävlingar för bil efter Finnfallavägen.
Den allmänna landsvägen till Laggåshöjden och Finnfalla anlades 1924.
Backtävlingarna genomfördes på landsvägen. Så småningom byggdes det ett särskilt avslut på
sträckan som allmänt kallades Motorbana. Lämningar efter denna motorbana syns ännu idag mellan
Mogropa och Kuj-Jonasstället.

Publiktillströmningen var som synes mycket stor och redan på den tiden hade man sörjt för säkerheten
genom att bygga höga skyddsväggar i kurvorna av bräder.
Är det någon som har särskilda uppgifter eller minnen från dessa backtävligar,
ta kontakt med Roland Svensson, tel. 0563-145 74 eller mail ullen.svensson@tele2.se.
 

September 2007

För september väljer vi att publicera ett helt collage av nya fräscha bilder i stället för en bild av
något äldre datum. I det senaste numret av GUSTAVABYGDEN inbjöd Sällskapet Gustavaforskning till en kulturresa med buss lördagen den 1 september.
Intresset för resan var överväligande stort. Den 54-sitsiga bussen satte lapp på luckan tre veckor innan avresedagen och vi fick tacka nej till ett 20-tal hugade resenärer.

Efter att ha fyllt bussen från Hagfors till Gustavsfors ställdes färden mot finnbyn Nain där vi beskådade
Massäckshalla, Hakkrans pörte, skolan och besökte Juho Björklunds korgmakeri.

Nästa anhalt blev Uvanå där vi satte upp en minnesskylt efter den gamla smedbyggningen
och besökte platsen för hammarsmedjan, sågen och kvarnen i Uvanå.

Efter ett besök vid Tyngsjö kyrka var det dags för kaffe i bygdegården.
För detta och ett välsmakande tilltugg bestående av två fullkornssmörgåsar, sommarkaka och en
smakbit av bröd bakat av äkta svedjeråg svarade Anders Norman med fru Sylvia.

Därefter fortsatte resan till Andersviksberg där likstängera, en välbevarad tjärdal och en klingsåg med
tändkulemotor besöktes. Presentationen av Laggåsen fick tyvärr inskränkas till en muntlig sådan från
bussen med övrig hänvisning till den 17 sidor fylliga dokumentation över resans sevärdheter som
samtliga deltagare fick.

Utöver Anders Normans sköttes guidningen av Valter Berg, Roland Svensson,
Gerhard Larsson och Stig Lekare. Föreningens egen chaufför, Bosse Sjöström, rattade bussen
med bravur på de smala och krokiga vägarna.

Med tanke på att vi fick tacka nej till ett stort antal medlemmar är det möjligt, ja rent av troligt, att vi ordnar en
repris av resan nästa sommar. Ni som inte fick åka med eller inte hade möjlighet att delta får, tills vidare, ta del
av några bilder från resan. Vi hoppas att bilderna väcker så stort intresse att de styrker efterfrågan
på ytterligare en resa. I så fall, väl mött nästa sommar!
 

Augusti 2007

Månadens bild hämtar vi från hyttan i Gustavsfors. Den byggdes på 1860-talet av
Uddeholms AB efter beslut år 1864.
Masugnen påblåstes första gången 1870. Hyttan brann 1880 men åter- och ombyggdes 1881.
Driften pågick till 1908, därefter ett uppehåll 1909 med en slutlig påblåsning 1910.
Under masugnens driftstid framställdes ungefär 137 000 ton tackjärn som smiddes ut till
stångjärn vid Gustavsfors Bruk.


På interiörbilden har tappningen påbörjats och i förgrunden syns de förberedda
sandformarna för gjutning av järntackor.

Foto: A. Kjerling
 

Juni 2007

I april lade vi ut ett skolkort från Laggåsens nybyggda skola från 1925. I föreningens gömmor
finns ett skolkort från Fridhem, som fungerade som skola innan den egentliga skolan i Laggåsen byggdes.
Kortet är taget något av de första åren på 1920-talet och bakgrunden på kortet utgörs av det uthus

som fortfarande finns kvar vid Fridhem.

Personerna på kortet är;
Första raden från vänster:
1. Ivar Bergkvist, Nolgårn född 1911, 2. Karl Nord, Torrberg, född 1911, 3. Okänd, 4. Okänd, 5. Okänd,
6. Axel Karlsson, Täppa, född 1911.

Andra raden från vänster: 1. Okänd, 2. Hanna Jansson, Rönningen, född 1909,
3. Signe Eriksson-Vestman, L Laggåsen, född 1910, 4. Elin Jansson, Rönningen, född 1911, 5. Okänd.

Tredje raden från vänster: 1. Okänd, 2. Okänd, 3.
Läraren Magnus Möller, Kvarntäppan, född i Bollnäs, 4. Okänd, 5. Mina Liljeman, Södra Åsen,
6. Hanna Juvél, Kvarntäppan.

Finns det någon som har uppgift om vilka de på kortet hittills okända personerna är,
ombedes du ta kontakt med Roland Svensson, tel. 0563-145 74.

 

Maj 2007

I februari visade vi en bild av smedbyggningen i Uvanå och vi påstod att den revs 1963.
Rivningsbeslut togs det året och påbörjades troligen samma år. Byggnaden var dock inte
helt utplånad förrän under 1964. Månadens bild är från slutet av rivningen våren 1964.
Eventuella ytterligare uppgifter om byggnaden kan lämnas till Roland eller Valter.

Helt klart är dock att byggnaden byggdes år 1830 med, får hoppas taklagsfest, samma år.
I samband med rivningen påträffades en ristning i en av takbjälkarna som löd; Otto Nilsson.
Från Äppelbo. 1830.

I markplanet innehöll byggnaden ursprungligen åtta lägenheter bestående av ett enda rum som också
fungerade som kök. Den ombyggdes senare till att omfatta fyra lägenheter med ett rum och ett kök.
På det andra våningsplanet fanns två stycken små enrumslägenheter.
Ombyggnationen gjordes med säkerhet efter det att smältsmedjan i Uvanå lades ner och smederna
flyttade vidare till andra bruk.
Efterhand fick byggnaden nya hyresgäster i form av arbetare inom skogen och flottningen.


Smedbyggningen i Uvanå rivs 1964.


Takbjälke från smedbyggningen i Uvanå med texten "Otto Nilsson. Från Äppelbo. 1830."

 

April 2007

Denna bild har vi fått låna av Mona Aheinen i Sunnemo, som hittade det vid en vindsröjning för en tid sedan.

Det är en bild av förmodligen den första skolklassen vid Laggåsens folkskola.
Bilden är från 1925 och skolan byggdes 1924.
Tidigare hade barnen i Laggåsen gått i skola i en privatbostad i Lilla Laggåsen och i Fridhem.
Läraren på bilden är Karl Vilhelm Liljerot född den 23 februari 1900 i Göteborg.
Han flyttade till Laggåsen den 18 oktober 1924, vilket förmodligen stämmer med skolans start.
Liljerot flyttade till Hagfors den 27 december 1926 och efterträddes av Astrid Nilsson, som tjänstgjorde
där fram till 1936, då skolan lades ner efter 12 läsår.
Skolbyggnaden med sin orörda skolsal på nedre botten finns kvar än idag men i privat ägo.


Eleverna på bilden är i strikt ordning från vänster: Dagmar Olsson-Lilla Laggåsen, Linnea Möllberg-Åsen,
Hildur Nord-Fridhem, Holger Henriksson-Ängen, Justina Samuelsson-Ängen, Hanna Karlsson-Täppa,
Hedvig Möllberg-Pällåsen, Helena Kristina Olsson-Sörgården, Otto Karlsson-Täppa, Hildur Olsson-
Lilla Laggåsen, Tore Nilsson-Lappmossåsen, Karl-Alex Olsson-Sörgården.

Den siste levande av klassens barn var Tore Nilsson som deltog i Gustavaträffen så sent som förra
året men som tyvärr gick bort under hösten därefter.
 

Mars 2007

Så här i mars månad börjar talgoxens hurtiga "tyy ti-ti, tyy ti-ti" göra sig alltmer gällande så snart man
kommer utomhus. Från skogsbrynen hörs hackspettens virvlar eka över istäckta vatten.
Detta får mig att tänka tillbaka på vårdagar upplevda under de sista åren på 1950-talet, då jag under
påskloven från skolan, fick arbeta som längdgivare vid tumningen.
Vad är då mer passande under mars månad än att presentera en bild av ett tummarlag från Uvanå.


De vuxna på bilden är från vänster Frans Hedman, okänd, kontrollant Bergström, Gösta Nordén,
skrivare Jonsson och Hjalmar Andersson.
Pojkarna som på den tiden var längdgivare är Vilhelm och Hjalmar Andersson.
De båda pojkarna har mätkedjan i sina vänsterhänder.
Övriga, förutom kontrollanten är försedda med mätklôver eller märkbyxor.

Den som är intresserad av hur tumningen eller virkesmätningen gick till kan läsa vad Värmlands
mest kände timmermärkare (Gustaf Schröder) skriver i sin bok En bruksbokhållares minnen,
där det finns ett kapitel som heter
Timmermärkning och flottning.

Bilden på det ståtliga tummarlaget måste naturligtvis kompletteras med en bild av en
mätklove eller tumstock.

Februari 2007

Inslagen från den södra delen av Gustava har hittills dominerat Gustavaforsknings hemsida.
Nu är det dags för bot och bättring.
Månadens bild är från 1920-talet och motivet är hämtat från Uvanå bruk, strax innanför gränsen till Dalarna. Byggnaden i bildens mitt är smedbyggningen i Uvanå, som revs 1963, och nere vid sjöstranden samt
på brygga och i båt finns ett antal Uvanåbor. Strax söder (till vänster i bild) om området där personerna
står, byggde ortens missionsförsamling ett missionshus, som var klart 1925.
Kan det möjligen vara en flaggstång till missionshuset som man håller på att färdigställa och som
personerna på stranden samlats runt?
Den verkar i så fall förskräckligt lång eller hög eller hur man uttrycker det.

Uvanå bruk anlades av Uddeholmsbolaget på grundval av ett under 1831 erhållet privilegium för två stångjärnshamrar med en årlig smidesrätt på 1350 skeppund, varav 200 skeppund avsåg spiksmide.
År 1839 utökades smidesrätten till 1800 skeppund, men ganska snart började bruket naggas i kanten.
Spiksmidet flyttades till Uddeholm 1844 och stångjärnssmidet ersattes av smältstyckstillverkning.
De långa och kostsamma transporterna till och från det avsides liggande bruket ledde till att dess öde
besannades 1874.

Kortet är taget av Karl Mayner från Uvanå.

Januari 2007

Välkomna till ett nytt år med Sällskapet Gustavaforskning!

Först vill vi rikta ett tack till en av hemsidans läsare som lämnat information om den bild med påstådd
anknytning till Emanuel Ljunglöf som finns intagen under oktober 2006.
Enligt uppgiftslämnaren är det äldre paret i nedersta raden Emanuel Ljunglöf och hans hustru Anna.
I knäet på Anna sitter med fullständig säkerhet dotterdottern Lisa-Maj Bäcklund (1923-1999)
och bredvid Emanuel sitter hennes syster Britta (1919-1944).
De två flickornas mamma, Karin Bäcklund född Ljunglöf (1902-1984), står som nummer 6 från vänster i
raden näst längst bak. Pappan Arvid Bäcklund (1899-1973) står längst till höger i bakersta raden.
Vi tackar för uppgifterna och hoppas att de kan ge ledtrådar till ytterligare upplysningar om vilka
övriga personer på bilden är.

För januari publicerar vi en bild med anknytning till Norrgården i Laggåsen.
På bildens baksida finns följande notering:  Hagfors - Ivar Bergkvist.
Av bildens utseende att döma kan kortet vara taget i sluttningen till Mana i Hagfors.
Ivar Bergkvist härstammade från Laggåsen men flyttade sedermera till Hagfors.
Är det någon som kan lämna säkra upplysningar om vilka personerna på bilden är och var kortet är taget?
Finns möjligen Ivar Bergkvist själv med på bilden?


Klicka vidare för 2006.